Morini CM 22, tryckmekanism, konstruktion, justering och rengöring.

När vi denna gång lite mera konkret tar oss en titt på Morinis tryck mekanism, kan det var bra att veta att just denna typen av mekanism användes av flera andra vapentillverkare.
Vem som har tittat på vem, vet jag faktiskt inte, så det låter jag vara osagt. Morinis mekanism är en typisk Enstegsmekanism, det innebär att mekanismen har både förtryck och sluttryck, både individuellt justerbara. Hammaren hakas upp direkt av tryckfördelaren ( sear på engelska) och inte så som också är ganska vanligt, att ett spärrstycke
först hakar upp ett hammarspärrstycke, vilket i sin tur hakar hammaren. Denna tryckfördelare manövereras med en länkarm förbunden med avtryckaren.
Naturligtvis finns det en mängd olika inställningar som vi användare kan göra, inställningar som betydligt höjer värdet för användaren.

Fördelarna med just denna mekanism är att antalet delar är relativt få, med andra ord lätt att tillverka, med ett litet undantag. Alla upphaksytorna är utförda som glidytor, därför ställer en sådan mekanism stora krav på en hög ytnogrannhet, för att fungera bra. Hela fjäderkraften som belastar den uppspända hanen, vilar just på tryckfördelarens och hammarens upphaksyta, det minsta ytfel, ger direkt ett ojämt skrapigt tryck. Men rätt tillverkat, rätt underhållet ger detta oss ett fantastiskt fint tryck som lätt att förstå, lätt att underhålla och enkelt att ställa in.

Tryckmekanismen olika delar

Alla partnummer på ingående delar

Tryckmekansimens funktion.

Principen för trycket
1. Utkastaren tomhylsor2. Hane3. Stål axel för hane4. Stötstång för hammare5. Indexering för mantel 14. Justerskruv insex15. Tryckfjäder förtryck16. Plunch17. Justerskruv upphak mellan sear och hammare18. Justerskruvar för justering kolv
6. Justering för slagfjäder7. Sear8. Justerskruv för kolv lutning 19. Justerskruv avtryckarestopp20. Länkarm mellan sear och avtryckare21. Tryckfjäder länkarm
9. Slagfäder hammare10. Kulhållare11. Stålkula12. Tryckfjäder sluttryck13. Justerskruv insex 22. Avtryckare23. Guide24. Avtryckaresko25. Låsskruv avtryckaresko26. Låsstift

Rengöring av tryckmekanism

Genom sin konstruktion är detta ett enkelt tryck att göra rent, jag använder alltid lysfotogen av den anledningen att den är inte bara en riktigt bra rengöringsvätska den har den också underbara egenskapen att den innehåller olja.

Fotogen Läs detta först

Petroleumprodukter
Förtäring av lättflytande petroleumprodukter innebär stor risk speciellt för barn, då de lätt kan glida ner i lungorna och ge kemisk lunginflammation.
Långvarig hudkontakt, t ex från indränkta kläder, kan ge brännskada.
Riskabla petroleumprodukter är t ex fotogen, lacknafta, lampolja, tändvätska, samt i viss mån diesel-, eldnings- och motorolja.

ÅTGÄRD:

Förtäring: Framkalla inte kräkning. Ge några matskedar grädde om barnet är opåverkat.
Till sjukhus om hosta, kräkning eller slöhet uppkommer inom 4-6 timmar.
Hudkontakt: Ta av indränkta kläder. Tvätta med tvål och vatten.
Eventuell brännskada ska behandlas av läkare.

Detta låter för den oivigde som något mycket komplicerat, men behöver inte vara så svårt och ändå kan vi göra en riktigt bra rengöring utan någon egentlig demontering alls.
Jag använder lysfotogen typ Statoil blå eller OK lysfotogen, anledningen till denna användning är att just lysfotogen innehåller olja. Att denna fotogen dessutom är ett förträffligt rengöringsmedel, ett medel som är relativt harmlöst och inte luktar i hela huset, är ytterligare ett plus. Ja den har faktiskt en egenskap till, som måste framhållas, den blandar sig lätt med olja, därför kan du själv bestämma oljemängden i din rengöringsvätska. Men ändå ska fotogen som alla andra lösningsmedel behandlas med stor respekt, använd plasthandskar och sörj för god ventilation.

Håll barn borta från dessa lösningsmedel, se Varningstext ovanför. Vid en jämförelse mellan solvent och fotogen, anser jag att både vad rengöringen beträffar och hälsoriskerna, så vinner fotogen denna jämförelse. Fotogen ska samlas upp och lämnas som miljöfarligt avfall för destruktion, ska absolut INTE tömmas i avlopp!

Jag har en liten burk som jag lägger ner det som ska rengöras, beroende smutsighet kan jag få aktivera rengöringen med en liten pensel eller en tandborste för att få rent.
Därefter blåser jag rent med tryckluft. Det är absolut inget krav att ha tryckluft, rengör noga och låt sedan trycket lufttorka. Ibland är trycket integrerat med stommen, kan jag inte lägga ner hela stommen i ett fotogenbad, så tvättar jag del för del. Enklast är att kunna lägga tryck-mekanism eller hela stommen inkl tryck i ett fotogenbad någon timme.
Därefter aktivera med en borste eller pensel, för att sedan låta torka eller blåsa rent. Efter torkningen ger fotogen en tunn oljehinna kvar på all ingående delar.
Du kan samla upp rengöringsvätskan och använda den gång på gång, genom slå tillbaka rengöringsvätskan i samma flaska (om den inte är väldigt smutsig).
Denna rengöringsvätska kan på så sätt användas gång på gång, bra för plånboken, bra för miljön.

Olja och fett

På de delar som har en stor nötning tex upphaksytor och hammarens yta mot slagstiftet, använder jag en relativt tjock syntetbaserad olja på sommaren, det fungerar också fint med tunn molykote. Det går bra med kronans vapenfett också. På vintertid använder jag genomgående mycket tunn olja, typ Break Free.

Hur jag smörjer in trycket, jag använder en liten plastpåse och en synål, lägger en eller max två droppe olja på plastpåsen (dessa droppar räcker oftast till hela trycket) för sedan med hjälp av nålen på oljan där den behövs.

Epilog

Att detta är ett bra och tidsenligt pistoltryck är jag helt övertygad om, det är lätta att demontera i småbitar om så behövs. All injustering är lättbegriplig, kort sag du får det trycket du vill ha, med hjälp av ett par justerskruvar. Men å andra sidan kräver även detta tryck att rengöras med jämna mellanrum, låt det inte törsta ihjäl efter ett par droppar olja.
Låt inte trycket få leva i en smutsig dålig miljö, ta dig lite tid och gör rent tryck-mekanismen med jämna mellanrum. Stor vikt bör läggas vid speciellt upphaksytorna, mellan sear och hammare.

Rev. 2012 10 Arne Nohlberg

Ett stort Tack till Ronny på Interprodukter som välvillig ställt bilder till förfogande. Bilder som jag har förändrat och behandlat och använt i denna artikel.

Annonser

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s