Krympning av hylsor

Sedan mera än hundra år har vi handladdare kunnat återladda våra förbrukade patroner med krut, tändhattar och kulor.
Lika länge har vi också krympt våra hylsor, kanske ibland utan att veta om det! Krympningen är oftast det sista momentet i laddningen av ammunition och kan vara ett viktigt moment i en bra laddning, men tyvärr en oftast en förbisedd del av laddningsprosessen.

Denna artikel ska presentera olika metoderna att krympa hylsan och samtidigt ge svar på vilka fördelar respektive nackdelar som just den krympmetoden genererar. Hela denna artikel är baserad på patroner för pistol och revolver ammunition och ska på inget sätt behandla de speciella förhållande som gäller för gevärs ammunition.

Frågan du som läsare kanske ställer dig redan nu kanske är :
Varför krympa en patron ?
Är den inte bra som det är?
Vad kommer jag att vinna på att krympa min hylsa och hur ska detta gå till?

Dessa frågor ska jag ge svar på och kanske också räta ut några andra frågetecken runt krympningen.

Krympningen av en hylsa (på engelska Crimp) har en viktig funktion, att fixera kulan i hylsan på ett förut bestämt läge, så att inte ens den kraftigaste rekyl kan ändra kulans läge i patronen.

Denna mycket viktiga uppgift är att skapa en bra låsning mellan kulan och hylsan och därmed kanske också generera en bättre förbränning och en något jämnare utgångshastighet. En i patronen dåligt fastlåst kula, har en tendens till att tryckas in i patronen och skapar på detta sätt ett ökat tryck eller rättare sagt ökar det redan befintliga trycket till ibland farliga nivåer.
Därför är en säker fastsättning av kulan i patronen av mycket stort värde och också en säkerhetsfaktor. Naturligtvis kommer också det ökande trycket att öka hastigheten på kulan och kanske också äventyra precisionen.

Kalibreringen trycker ju ihop hylsan till något UNDER kul diametern och kommer med rätt kula att ge ett ”friktions förband”. Här är vi dock utlämnade till verktygs tillverkaren, de dimensioner vi får är avpassade till ”normala dimensioner” på kula och att passa ett normalt patronläge.
Men låt mig först som sist slå fast att en krympning endast tillför en enda funktion att på ett säkert sätt hålla fast kulan i hylsan.
Krympningen kan också ge störningar i kulan flykt i pipan, så kan vi undvika krympningen så är det oftast en stor fördel.
Krympningen sliter hårt på hylsan och ger en mindre möjlighet att ladda om hylsan kanske upp till 10 – 15 gånger

Dillon Kul-hammare/demonterare
Dillon Kul-hammare/demonterare

Förord lite att tänka på

Ett mycket bra sätt att avgöra om vår nuvarande krympningen är rätt utförd är att:
1 . Ladda med till exempel  sex patroner vars längdmått är uppmätta med skjutmått och skjut 3-5 patroner, kontrollera längdmåttet på de kvarvarande patronerna i trumman eller i magasinet, har patronen’s totalmått ökat eller minskat öka krympningen.

2 . Ett annat bra sätt att efterkontrollera är att belasta kulan i patronen genom att som exempel trycka den mot en badrumsvåg, normalt ska en patron klara en tryck på kulan med ca 10 – 15 kilo. Tänk också på att en kraftig krympning sliter hårt på hylsan.

Men låt oss först ta del av de olika sätten att krympa hylsor som finns att tillgå.

1 är en helt okrympt hylsa kanske vi kan kalla den friktions krympning, oftast den bästa lösningen.
2 är en krympning som användes på militär ammunition och vissa gevärs kulor, ammunition som utsätts för stora påfrestningar. Beskrivs ej här.
3 är en typisk taper krymp.
4 är en lika typisk rull krympning, sliter hårt på hylsan och ger felaktigt utförd skador på kulan.

OBS krymp rillen på kulan
OBS krymp rillen på kulan

Rollcrimp (rullkrympning)

Är den absolut äldsta sättet att krympa fast en kula i hylsan, men kräver att kulan är utrustad med en krymprill (ett uttaget spår i kulan för krympning, se bild ovanför) Detta är en vanlig och effektiv metod att krympa fast revolverkulor och pistol kulor i bly eller mantlade kulor. För att få ut ”full effekt” av denna krympning krävs att kulan placeras så att hylsmynningen verkligen kommer rätt i krymprillen och hylsorna är lika långa.

Denna form av krympning gör ju också att vi förlorar möjligheten att sätta kulan olika djupt i patronen!

Oftast är krymprillen någon halv millimeter djup och viktigt är att krympningen utföres så att krympningens storlek motsvarar djupet på krymprillen.

Detta är ett mycket effektivt sätt att låsa en kula, men det utgör en ganska stor påfrestning på hylsans mynning. En lyckad roll krympning låser den allra grövsta revolverkaliber utan problem. Det finns en möjlighet att applicera en rollkrymp på mjuka kulor som saknar krymrill, men detta får i så fall provas fram med stor försiktighet. Risken är stor att kulan deformeras så att precisionen kan äventyras. Friktionskrympning är alltid att föredra!

Denna kopparplätterade HN kula i kaliber .32 får representera tapercrimp Obs den svaga rillen som krympningen har genererat. OBS att detta är en för hård krympning i en kopparplätterade blykula!

Tapercrimp

Användes främst på pistolpatroner men det finns inget som hindrar en användning också på mindre kraftiga revolverpatroner. Denna krymp metod innebär att hylsans mynning ges ett konisk utförande. Efter krympningen ligger hylsans hals ligger nästan helt parallellt med kulan. Detta är en mycket användbar krympning för mantlade kulor för vanliga blykulor utan krymprill. Viktigt är att det är en relativt lätt krympning, en kraftig krympning kan skada kulan. Många pistolskyttar använder just denna krympning för att efter upptrattningen vid laddning av tex blykulor, minska hylsans trattform och friktions krympningen utgör då den egentliga låsningen av kulan i hylsan. Typiska kaliber är 9 mm och .45 ACP.

Profil krympning

Är en kombination av både taper och roll krymp och så länge som friktionen mellan kulan och hylsan är tillräckligt bra för att ge en hög förbränning av krutet fungerar denna metod bra.Även denna metod att krympa ger laddaren en möjlighet att påverka hårdheten i krympningen. En mycket bra krympning för just revolverskytte och speciellt för dom som skjuter tunga kulor eller vapen med kraftig rekyl. Ger, rätt utförd en bra låsning av kulan i hylsan.

Krympning genom friktion

Egentligen är detta inte en krympning i dagligt tal utan att vi här får förlita oss på att friktionen mellan kulan och hylsan håller kulan på plats i patronen. När vi kalibrerar ner måttet på hylshalsen, då utför vi en friktions krympning, vilket vi vill eller ej! Problemet är som minst om man laddar kulor med överdimesion tex .314 i stället för .312, denna överdimesion ger då en ganska eller rättare sagt en riktig stabil låsning utan att en egentlig krympning har skett.

För kulor som saknar krymprill och som har rätt mått kan detta vara en riktigt bra lösning.

För de pistolskyttar som har justerbart kalibrerings verktyg kan detta vara en riktigt bra metod om man inte laddar med blykulor. Då måste en upptrattning av hylsmynningen ske och detta böjande fram och tillbaka av hylsans mynning mattar snart ut materialet i hylsan. Friktions krympningen är oftast den krympning som ger den sämsta fasthållningen och kräver att både hylsa och kula har en bra passning, eller att hylsan anpassas med ytterligare kalibrering.

En friktions-krympning går fint att kombinera med taperkrymp.
Jag laddar mycket kulor i kaliber .312 i en de flesta hylsorna i kaliber.32 ramlar dessa kulor ner av sig själv i hylsan. Då använder jag i min Dillon SD en egentillverkad hylsa och kalibrerar ner hylshalsen för att inte kulan ska ”ramla ner”. Då har jag skapat en säker friktions krympning.

CCI och Federal lighting får representera fabriks krympningen

Fabrikskrympning

Kan bestå av både rull krympning och taper krymp, men vad som är unikt med denna krympning är att hylsan oftast kalibreras i samma steg om kulan krymps fast i hylsan. Denna teknik ger funktionsäkra patroner och precisa krympningar. Men är av naturliga skäl förbehållna för fabriker som sysslar med laddning.

Val av olika metoder

När man då står där i valet vilken metod man ska välja är det oftast kulans diameter och hylsans innerdiameter som styr åt vilken metod man ska använda?
Naturligtvis är det vad beträffar rull krympning en förutsättning att vi har en kula med krymprill.

Generellt kan man använda taperkrymp i nästan alla former av laddningar och i alla olika applikationer med både bly och mantlade kulor. Detta är förmodligen den krympmetod som är av handladdare mest använd och som god tvåa kommer kanske rullkrympningen.

Viktigt är att vi noga vet vårt utgångsläge, skillnaden mellan hylsans innermått och kulans yttermått är nästan helt avgörande för både metod och resultat.

Normalt när vi laddar med blykulor trattar vi upp mynningen på hylsan för att inte skada kulan vid kulans insättning och när kulans är på plats i hylsan då viker vi tillbaka hylsans mynning. Anser vi då att kulans tryck mot hylsan inte ger tillräckligt med friktion för att kulan säkert ska stanna kvar i rätt läge på patronen, ja då måste vi krympa, eller att kalibrera ner hylshalsen till ett mindre mått.

Tänk dock på att en för hård och felaktigt utförd krympning kan faktiskt få kulan att sitta LÖSARE i patron. Som alltid gäller det att skynda långsamt och testa noga mellan varje åtgärd/justering. Ta alltid för vana att efter en ny justering ladda tex magasinet/trumman med sex skott skjut tre eller fyra och kontrollera längden på de patroner som är kvar i magasinet/trumman.

Grunden för all krympning måste alltid utgöras av att hylsan eller hylshalsen kalibreras ner till en dimension mindre än kulans yttermått.
Oftast utföres krympningen som en separat moment, i min Dillon SD press utföres detta som sista moment i station 4.

Och så ett säkerhets test för 9/.45 -patroner

Ladda upp 5 dummisar, dvs utan tändhatt o krut. Mät COL. Tryck patronen mot badrumsvågen tills den visar 10 -15 kg. Mät COL igen, kulan får inte ha tryckts djupare in i hylsan. I så fall riskerar samma sak att ske när kulspetsen slår emot matningsrampen med påföljande förhöjda gastryck på grund av minskad hylsvolym.

Om hylsan var helkalibrerad från början så kan det bero på för tunt gods i hylsan eller för små kulor eller att hylsan expanderats för mycket efter kalibreringen så att hylsan inte förmår hålla i kulan ordentligt. Efter denna ”badrumstest” fylles pistolens magasin med dummisarna, och genom att ”rycka ordentligt” i manteln matas alla
igenom pistolen ”den naturliga vägen”. Inte heller nu får kulorna ha tryckts in i hylsorna.

Lite om ”övercrimp”:
Om man crimper (tapercrimp) hylsan med kula för mycket så kommer själva blykulan också att klämmas ihop.
Mässingen fjädrar tillbaka en aning MEN BLYET I KULAN FJÄDRAR INTE TILLBAKA LIKA MYCKET.
Följden kan bli att kulan faktiskt sitter sämre efter crimpen. kulorna ramlade helt enkelt ut under transporten!

Vid en för kraftig rollcrimp kan mässingen ”buckla ut” nedanför crimpen så att fasthållningen av kulan blir sämre.
Det är alltså friktions-fasthållningen mellan hylsa och kula som försvagas.”

Crimpen är sättet att ”avsluta laddningen” eller hur vi gör med hylsmynningen. I de flesta fall expanderar vi och trattar upp hylsmynningen efter kalibreringen för att kulan inte ska skrapas av mässingen. Efter kulans har kommit på plats har vi att välja taper eller roll. Taper för de kaliber där hylsmynningen vilar mot en ”kant” i patronläget (såsom 9/.45ACP). Taper för släta kulor utan crimprilla. Rollcrimp för revolverkaliber om kulan har en crimprilla.

Ett problem kan uppstå om vi vill använda släta kulor i revolverkaliber. De flesta revolver verktyg levereras ”nog” med rollcrimp-verktyg som standard. (RCBS kan dock fås med tapercrimp verktyg istället för roll. Och till LEE kan en separat tapercrimp köpas ganska billigt. Slut citat Urban. Tack Urban

Epilog

Det är min förhoppning att denna illustration om just krympning av hylsor ska ge dig förbättrade kunskaper om en viktigt men oftast glömd del av laddningsprosessen av ammunition. Precis som jag nämnde i ingressen kan en rätt utförd krympning förvandla din medelmåttiga laddning till din allra säkraste laddning! Det är min förhoppning att du tar kontakt med mig om du har några frågor eller kanske något som bättre borde belysas i denna artikel. Jag får omkring 800 e-post brev per år och  svarar på samtliga och är tacksam för den feedback och kontakt som dessa mail ger. Men glöm nu inte att ladda upp den där superspecialen och ut och prova på skjutbanan, för att konstatera att nu har jag lyckats igen!

Ladda lugnt, sikta och skjut i mitten.

Arne Nohlberg

Rev 2012 10 Rev 2015 11 07

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s