Smith & Wesson revolver och säkerhet

 

S&W Hanuppfång

Detta med säkerhets system i en revolver är kanske för den oinvigde bara ett onödigt sätt att komplicera mekanismen? Men just tryckmekanismen för Smith & Wesson är den som vi ska ta och bekanta oss med, just vad beträffar säkerhet. Denna tryckmekanism är så pass unik att den kan i mångt och mycket utgöra ett kännetecken för företaget Smith & Wesson. Ursprunget till konstruktionen är många år gammal, men vissa små konservativa förändringar har ändå skett genom åren. Den tillverkaren som ligger närmast S&W när det gäller konstruktion är Brasilianska Taurus. Ett företag som tillverkar en en hel del olika revolver på licens från S&W.

Vad vi ska bekanta oss med i denna artikel är inte den historiska utvecklingen av revolverns tryckmekanism, utan i stället ska jag försöka att belysa dels de inbyggda säkerhets systemen och ge lite tips på kontroll och underhåll av dessa system. Jag ska också försöka mig på en helhets värdering av den här gamla konstruktionens säkerhetsystem.

Jag kommer också att presentera några tips för egenkontroll av en revolver, en kontroll som kanske kan upptäcka defekter innan de intar en mera farlig karaktär.
Men för att på ett någorlunda pedagogiskt sätt åskådliggöra denna mekanism vad det gäller säkerhet, måste vi jag börja med den mest elementära funktionen av tryckmekanismen Revolver mekanismen som utgör underlaget är en Smith & Wesson revolver med K stomme. Valet av S&W revolvern är ganska lätt, det är den klart dominerande revolvern på marknaden i Sverige.

Bild 1 Mekanismen

Bild 1 visar mekanismen utan lock. Inget är aktiverat utan allt visas i viloläge.

SA (single action)

Bild 2 Upphak SA tryck

Bild 2 visar tryckmekanismen upphakad i SA (single action). OBS att upphaksytan på hanen är lite överdriven i storlek för att bättre kunna åskådliggöras. I verkligheten är denna yta (notch) mycket mindre än vad som visas på bild 2. I detta läge finns den enda säkerhetsdetaljen för att motverka att ett vådaskott går av. Vi kan på bild 1 och 2 se att säkerhets uppfång hane på bilden färgad röd, finns på plats mellan hanen och stommet. Tyvärr plockas detta hanuppfång bort oftast av en enda anledning och det är att ytorna mellan rebounder och hane börja bli slitna och inte klarar att dra tillbaka hanen så att säkerhets uppfånget kan få plats. Se bild 3

Bild 3 Mekanismen i läge opåverkad (viloläge)

Men observera att hanens säkerhets uppfång visar i ett felaktigt läge!

Här kan vi mera i detalj studera de ytor jag nämner i inledningen på SA trycket, nämligen de ytor som garderar att hanen dras tillbaka när avtryckaren dras tillbaka och samtidigt drar tillbaka hanen så att plats finns för hanens säkerhets uppfång, mellan stomme och hane. Lite snett ovanför dessa ytor ser vi upphaksytorna på hanen och upphaksytan på avtryckaren. Lägg märke till hur liten avsatsen är i denna ganska kraftiga bild upplösning. Viktigt är att aldrig ta bort säkerhets uppfånget, det finns en gammal myt om att denna del skulle öka på friktionen i trycket, glöm detta! Den lilla friktion som skapas av att säkerhets uppfånget flyttas upp och ner i sitt spår i locket är helt omöjlig att mäta. Se bild 4

Bild 4 Lock för mekanism med hanens säkerhets uppfång.

DA (double action)

Bild 5 S&W revolver i läge DA

I DA mode finns egenligen ingen reell säkerhet när vi väl börjar att dra avtryckaren börjar ju också trumman att snurra för att föra fram nästa patron, i detta läge är ju vapnet säkert. Men så fort vi har passerat upphaket i DA läget och hanen faller finns det inget som kan blockera den! Den första delen av uppspänningen (upphakningen) i DA mode sker mellan avtryckare – sear. Sear är den rörliga delen på avtryckaren Denna upphakning tas sedan över av en yta på hanen, där det egentliga DA trycket avslutas.

Bild 6

Trumma

Trumman utgör ju på inget sätt en del av säkerhets mekanismen, men en skadad utmattad trumma kan på ett mycket menligt sätt påverka vapnets säkerhet. Anledningen till detta är oftast användningen av handladdad ammunition och då överladdad ammunition. Ett starkt övertryck kan inte bara skada trumman det kan också förorsaka en sprängning av trummans kammare. Det går att se tendenser till detta genom att i första hand rotera trumman och iakttaga den lilla spalt som bildas mellan trumman och revolverns stomme när trumman roteras, kan kammare för kammare studeras. Även en mera noggrann kontroll av eventuella sprickbildningar i en eller flera kammare är av stort värde.

Pipa

Pipans del av säkerhet kan oftast direkt relateras till skottbulor, dessa skottbulor orsakas oftast av att ett eller flera lågladdade patroner skjuts av, med resultat att kulan fastnar i pipan. Nästa fulladdade skott resulterar i bästa fall i en skottbula och i sämsta fall i en en pip sprängning med allvarliga säkerhetsrisker för både skytten och omgivningen. Åtgärd är tveklöst att byta ut pipan.

Bild 8

Stomme

Revolverns stomme är trots dess konstruktion oftast i ganska gott skick, visst kan utfrätningar runt ingångskonan i pipans kontaktyta med stomme kräva en åtgärd, men oftast klarar sig stommet bra även för överladdade skott.

Epilog

Trots det mycket enkla säkerhets systemet som finns på en revolver är detta på inget sätt ett vapen som speciellt utmärker sig för att vara ett vapen med bristande  säkerhet. Visst skulle man kunna önska en förbättring av säkerheten även på en revolver. Men redan i vapnets grundkonstuktion finns en del riktigt viktiga säkerhetsdetaljer inbyggda redan från början. Vad vi skyttar kan påverka är egentligen hanens säkerhets uppfång, så låt denna detalj vara på sin plats och att den verkligen är på plats borde kontrolleras av varje vapenkontrollant inför en tävling. Det är mycket enkelt att se funktionen med blotta ögat.

Arne Nohlberg

Rev. 2012 05

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s