FN Browning, en buckmarkpistol

Benämningen FN-Browning anger att detta är en i Belgien licenstillverkad amerikansk pistol, att den dessutom är i kaliber .22 kan ju också vara intressant att informera om. Detta är vad jag kan förstå en ganska ovanlig pistol på den Svenska marknaden. Av en ren tillfällighet sprang jag på detta vapen och beslöt på stående fot efter att ha fått låna vapnet ifråga en kort period att skriva en artikel om just FN-Browning international. Tillverkaren Fabrique Nationale d’Armes de Guerre i Belgien är ett företag som i många år försett den europeiska marknaden med oftast licenstillverkade vapen och många gånger på licens från just USA. Detta är en pistol som finns under flera olika namn, jag har sett benämningen modell 150 på exakt samma vapen, men låt oss enas om namnet FN-Browning international som är tydligen är det mest frekventa.
Pistolen mycket snarlik det beskrivna objektet återfinns också i USA under namnet Buckmarkpistol och då finns den i många olika utförande med skiftande ytbeläggningar.

Man kan direkt se i konstruktionen att det finns ett ganska stort släktskap med High Standard pistolen, förmodligen passar som exempel magasin mellan vapnen och samma gedigna konstruktion kan återfinnas på pistolerna och tyvärr också samma problem med fjädrar som kan sprätta iväg vid demontering av vapnet. Men nu över till bilder och min berättelse om mina intryck av den finkalibriga pistolen FN -Browning international.

Bild 1 FN _ Browning med pipvikt (option)

De grå fälten på kolven är inte original utan är på satta av ägaren, för att jämna ut/anpassa kolven. Pistolen ger ett ganska gediget intryck och känns riktigt bra i handen.

Bild 2

Stommen är helt tillverkat i stål och följaktligen ganska tungt men mycket gediget, risken för sprickor kan nog anses helt eliminerade Bearbetade ytor ger ett bra intryck, pipan som sitter fast i mantel är monterad mot stommet med en speciell bult. Lätt att demontera för rengöring. Man kan tydligen se ett visst släktskap med High Standard pistolerna.

Bild 3

Bild 3 visar stommet hö sida utan länkarm för avtrycket på plats, mera om denna senare. Bra kvalitet gediget jobb. Principen med att dela stommet från mantel, delar pistolen med High Standard, men här användes ett något annorlunda låssystem.

Bild 4

Pistolen är original försedd med en säkring och med ett upphak av slutstycket efter att sista skottet i magasinet har avlossats. Manöver organ så som säkring och upphak är på ett mycket enkel sätt anbringad i mekanismen och belastade med lösa fjädrar som kan lätt sprätta isär vid en oförsiktig demontering.

Bild 5

Att beskriva trycket är ganska lätt, för här saknas förtryck och alla nya faciliteter, det är kort och gott ett upphak och sedan pang, förtryck saknas alltså helt. Däremot är tryckets hårdhet föredömligt lätt att justera in se bild 5. I tryckmekanismen ingående detaljer visar en bra tillverknings kvalitet, dock saknas ju ett modernt trycks justermöjligheten. Trycket är annars rent och relativt lätt att skjuta med.

Bild 6

Närbild på spärr för upphak till vänster och säkrings mekanismen till höger, lite varning igen för lösa fjädrar som gärna sprätter iväg när kolvsidorna demonteras.

Bild 6 A tryckmekanism.

Låt mig först av allt påtala att detta är en enkel tryckmekanism som är mycket, mycket svår att demontera för reparation Att tex byta slagfjäder är en komplicerat jobb som kräver en stor erfarenhet för att lyckas. Är man ovan så sprätter delarna iväg och kan sedan vara svåra att få på plats om man nu skulle lyckas att hitta dom!
Konstruktören av denna mekanism har med stor säkerhet ALDRIG vunnit något pris för denna tryck konstruktion.. Men får man ihop den fungerar den ganska bra..
Stort minus för tryckets konstruktion..

Bild 7

Mantel är integrerad med pipan och har en konventionell patronstyrning, helt tillverkad i stål, mycket gedigen.

Bild 8

Slutstycket är mycket likt High Standard konstruktionen, men skiljer sig genom att ha en separat rekylfjäder, annars finns det en utdragare och ett slagstift, båda relativt lätta att byta ut med hjälp en en drivdorn. Bra bearbetade ytor.

Att ofta byta rekylfjäder är ett utmärkt sätt att dels förlänga livet på vapnet och att få till en bra funktion.

Men tänk på att rekylfjäder och magasinets fjädrar arbetar i symbios, så kanske varannan, var tredje gång man byter rekylfjäder är det dags att också byta magasinens fjädrar..

Bild 9

På bild 9 ses dels mantel med sikte och låsningen av mantel mot stommet, det är rena fina ytor som inte bör ställa till problem vid rengöring.

Bild10

En del av mekanismen, länkarmen manövererar sear så att upphaket mot hanen till sist helt upphör och skottet går av. Utdragare är lätt att byta ut. Men se upp för lös tryckfjäder för länkarmen, denna tryckfjäder är endast låst med kolvsidan och sprätter gärna iväg vid demontering.

Bild 11

Siktet är mycket enkelt men väl fungerande utan glapp, kan justeras i både höjd och sidled.

Bild 12

Kolven är snyggt utförd, hurvida detta är en original kolv eller ej låter jag vara osagt, men ett snyggt arbete med justerbart underhandsstöd. Kolven har en mycket bra passning på stommet.

Bild 12 A

Magasinet är vad jag kan se nästan helt identiskt med High Standard. Lätt att demontera utan verktyg och lätt att justera i patronförareläppar för en bra funktion. Tillverkat i stål.

Justeringsanvisning se High Standard.

Resume

Detta är förvisso en ganska gammal konstruktion och en relativt gammal pistol, men trots detta uppvisar den en hel del kvaliteter. Användningen av materialet stål är genomgående i hela konstruktionen, detta bör borga för ett mycket långt liv. Tryckmekanismen är ju på inget sätt vad vi i dag är vana vid, men lär man sig att skjuta med denna variant, går det att få till riktigt bra träffbilder. När dessa pistoler någon gång dyker upp på beg listorna är det oftast till ett riktigt bra pris, jag vågar då påstå att detta är ett riktigt bra förstavapen och är oftast riktigt prisvärd.

Ett stort Tack till Per Magnusson för lånet av vapnet.

Arne Nohlberg

Rev. 2012 10

Browning hemsida med buckmarkpistoler

Annonser

En kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s