Fältskyttet och framtiden

Efter att under många år ha travat runt på fältskyttebanor i en del av södra och mellersta Sverige är det kanske inte så konstigt att ha samlat på sig synpunkter på hur denna ädla form av skytte kan utvecklas och nå en större publik i framtiden.

Men kanske ska man redan i ingressen till denna artikel ställa sig frågan är det inte bra som det är??

Vad är det för fel?

Dessa frågor ska jag försöka att besvara eller kanske framförallt belysa i en helt annan dager.

Mina utgångspunkter är följande: fälttävling med åtta stationer och en patrullstig på ca 2 timmars promenad per varv.
Servering av oftast goda smörgåsar och annat smått o gott blandat med kaffe och annan dryckjom.

Samtliga bilder från SM tävlingarna 2003 i Skövde.

Symbiosen.

Det torde stå klart för alla och envar att varje förening som anordnar en fälttävling, gör detta på grundval av att kunna dra in lite välbehövliga pengar till föreningen och dess verksamhet. Att sedan vi skyttar kan komma ut och skjuta, ibland riktigt trevliga fältskyttetävlingar, det blir så att säga grädde på moset. Men tyvärr har  utvecklingen när det gäller konstruktionen av en fälttävling mer eller mindre helt stått stilla under många år. Det är samma väntan på att få starta nästa varv eller till och med första varvet kan vara förknippat med en tvångsmässig social tillvaro med andra väntande skyttar. Effektiviteten är trots ibland duktiga funktionärer mycket låg och detta problem ligger fast i själva konstruktionen av tävlingen. Här är det absolut på plats med ett nytänkande, så goda mackor finns inte så att de berättigar en dötid på flera timmar mellan varje skjutning! För både arrangören och skyttarna har här ett gemensamt intresse av en snabb genomströmning av fältbanan, detta ger bra klirr i kassan och nöjda skyttar.

Startavgiften.

Startavgifterna per varv har i år stigit med ca 25 % , det är mycket vanligt med en höjning från 80 kronor/varv till 100 kronor för samma varv. Till dessa startavgifter ska då läggas ammunition och resa oftast med bil, det är då inte alla ovanligt att att en tvåvarvspromenad i skogen kostar minst 500 kronor per tävling, ibland mycket mera!
Jag kan till viss del ha en förståelse för att man försöker att få in mera pengar i verksamheten, men jag tror att man som arrangör lurar sig själv. För med en hög startavgift väljer allt mera att bara gå ett varv istället för två varv och skulle då den gamla startavgiften fått gälla så skulle två varv ha kostat 160 kronor, nu kostar det i stället 200 kronor.. För arrangören är detta ett direkt tapp, för ju mera skyttar som går runt banan dessto mera pengar dras in till föreningen. Ett ökat antal startande genererar inte fler kostnader för arrangören, med dessto större vinst. Kombinerar man då dessa höga startavgifter med långa patrullstigar då har man verkligen ställt sig på förlorarnas planhalva! Kanske har man siktat över målet med denna 25 % höjning och kommer istället att förlora intäckter?

Patrullstigens längd.

För någon vecka sedan gick jag en fälttävling med en inbyggd skogsvandring på ca 2 timmar i kuperad skogsterräng, eller rätt ut i blåbärsriset. Framme vid målet kunde vi se den ena efter den andre vackla ut ur skogen mycket trötta efter en lång tröttande vandring i svår terräng. Ett flertal som jag pratade med fördrog att ”bara” gå ett varv, för banan ansågs för jobbig! Så i stället med en kortare fältbana, få in 2 varv a 2×80 kronor så blev det oftast ett varv och 100 kronor! Jag har länge propagerat för att arrangören redan i inbjudan ska ange patrullstigens längd och beskaffenhet, tex : patrullstig längd 1,8 km, plan mark men stövlar behövs, ska detta vara så svårt?
Då kan man välja bort kombinationen ” lång skogsmullepromenad med skjutning”. Eller kanske man kan rekommendera dom som älskar långa patrullstigar att gå en promenad före tävlingen på minst en timme! Kombinationen hög startavgift och lång besvärlig patrullstig, genererar med stor sannolikhet inte vad som avses,
klirr i klubbkassan och nöjda skyttar!

Anmälan via internet.

På en del tävlingar fungerar denna oerhört värdefulla finess mycket bra, men det stora flertalet arrangörer ”där jag bor i Västra-götaland” anser tydligen arrangörerna att man får vika en dag om man nu har ett sådant intresse som fältskytte. Föregångare när det gäller internetanmälan var Alliansen i Göteborg, där man på nästan en minutprecision kunde anmäla och starta i rätt och önskad tid. Här borde förbundet teckna ett avtal med programkonstruktörer och kunna hjälpa småklubbarna till ett bättre flyt på tävlingen och minskade HELT ONÖDIGA väntetider! För vem har i dag tid över, att spendera timme efter timme i helt onödig väntan, bara för att INTE organisationen har rätt verktyg?

Prisutdelning.

De flesta skyttarna får aldrig ett enda pris! I dag premieras oftast den bästa fjärdedel av skyttarna med diverse priser om antalet deltagare överstiger en viss siffra, men de flesta får kanske sällan eller aldrig något pris alls. Detta tycker jag är fel, inte att de bästa skyttarna har en hel garderob med locktänger eller vad det nu kan vara, det må dom vara värda. Men jag anser att kanske första, andra och tredjeplatsen borde belönas med mera kvalitetspriser och sedan borde ett antal priser lottas ut. För vad har hänt med våra prisutdelningar? Ett fåtal deltagare finns kvar till prisutdelningen där de etablerade ska få sitt pris. Förr var det som regel alltid en spännande särskjutning efter tävlingen, men detta togs bort och ersattes av en tråkig poängräkning i målen. Fram med lottade priser kombinerade med kvalitetspriser för de allra bästa deltagarna, då får vi återigen mer välbesökta prisutdelningar.

Sammanfattning.

Du som läser min artikel kanske avfärdar hela artikel som ett enda gnäll, men faktum kvarstår, år efter år tappar vi utövare av fältskyttesporten och handen på hjärtat är det inte dags med lite kreativitet nu! För ingen kan väl tro att detta sätt att tävla med pistol kommer att attrahera framtidens utövare, utan vad som återstår om detta konservativa tankesätt får råda, är att antalet utövare, precis som i dag minskar för varje år….. Fram med nya idéer, med nya attraktiva sätt att förbättra och förändra en fantastisk rolig tävlingsport. Det blåser förändringens vindar över hela vårt samhälle, men på fältbanan är det lugnt, allt för lugnt. Vad tycker du?

Arne Nohlberg

Rev 2012 10

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s