Tryckpunkten eller nästan allt om tryck

Tryckpunkten är för många skyttar något som man har hört gång på gång, men jag vågar påstå efter egna små undersökningar att få skyttar har satt sig in i vad detta verkligen är!
Med de moderna pistolerna som numera finns tillgängliga på marknaden i framförallt finkalibrigt utförande, så har vi tävlingskyttar kunnat glädja oss åt mer eller mindre helt justerbara tryckmekanismer.

Tyvärr saknas ofta denna justering av tryckpunkt på tjänstepistoler.

För ett tjugotals år sedan så var de flesta nöjda med att kunna justera avtrycksvikten och kanske avtryckarens förtryck på sin höjd. På något märkligt sätt så verkar de allra flesta skyttar nöja sig med den inställning som vapnet lämnar fabriken med! Eller vågar dom sig inte på en justering?

Kanske detta kan bero på att det verkar komplicerat att justera in denna tryckpunkt?

Eller man vet kanske inte varför man ska justera in tryckpunkten?

Sedan finns förmodligen i Sverige en hel drös av skyttar som med stor entusiasm gått in för att verkligen justera in tryckmekanismen för att anpassas till just deras krav, men sedan tvingas returnera vapnet till en vapensmed för att få det att fungera igen! Men låt oss ta det med tryckpunktsjustering som faktiskt är centralt för ett riktigt bra tryck, lite så där elementärt från början.

Bild 1 Unique Tryckmekanism.

Men först av allt vill jag helt kort anknyta till bild 1 med en Unique mekanism, där det egentliga upphaket sker i två steg. Hanen hakas aldrig upp av själva sear, utan hakas upp i en speciellt upphak, teorin bakom denna mekanism som ställer sig betydligt dyrare att tillverka, är att minska slitaget och belastningen på just  upphaksytorna, denna form av mekanism benämner jag i fortsättningen som en steg 2 mekanism, denna typ av mekanism återfinnes också hos Hämmerli och Feinwerkbau, mfl.

Bild 1 A Morinis tryckmekanism.

Låt mig få presentera en typisk enstegsmekanism, detta är en Morini mekanism. Men denna typ av mekanism återfinns på många andra tillverkares pistoler, såsom Benelli mfl. Den är relativt lätt att tillverka, men ställer stora krav på att speciellt upphaksytorna har en hög finich och en bra ythärdning, detta genom att dessa ytor belastas med ett ganska högt tryck. Denna mekanism är billigare att tillverka är tex Unique’s tvåstegsmekanism. Sköter man upphaksytorna, genom rengöring och genom att applicera ett tunt lager fett så fungerar denna typ av mekanism i många år, som exempel kan tilläggas att min Morini har passerat mera än 70 000 skott med samma upphaksytor som när den var helt ny. Dessa två mekanismer får då utgöra ett ganska representativt urval av vad som finns på marknaden. Så låt oss snabbt ge oss över till tryckets innersta delar och dess inställningar.

Men först en befogad Varning, känner du dig inte säker på vad du gör, fråga någon som bevisligen kan, INNAN du börjar att justera in ditt tryck. Provskjut alltid efter justering och var speciellt noga med att alltid ha ett bra och ett säkert upphak!

Vad vill vi då uppnå?

Tryckmekanismer är som skor, det som passar mig behöver inte alls passa dig, därför är det av stor vikt att kunna justera in mekanismen efter den typ av skytt som vi är.
En del vill ha ett långt förtryck, andra vill ha ett kort förtryck. Andra vill ha ett förlåtande tryck andra framhåller ”bryta glasstaven” som det enda riktiga. Vad du väljer och anser dig behöva så ska vi aldrig pruta på ett säkert tryck! Genom att tex. minska upphaket utanför toleransen kan vi förvandla ett säkert tryck, till ett mycket osäkert, ja rent av farligt tryck! När det gäller överlappningen mellan upphaksytorn så anser jag att absoluta minimum är omkring 1,5 mm, gärna mer.

Karaktären på tryckpunkten.

Just denna karaktär är enligt mitt sätt att se det hela helt utmärkande för hur tryckpunkten kommer att passa skytten. Tryckpunkten är ju steglöst justerbar men man kan som regel ändå utskilja två skilda karakteristiska känslor:

Tryckpunkten är som att bryta av en glas stav.

Denna typ av tryckpunkt är som regel lätt att ställa in på de flesta vapen med justerbar tryckpunkt och kräver (anser jag) ett ganska offensiv skytt och en lika offensiv skytte, den här typen av tryckpunkt passar utmärkt till den skytten som INTE har en massa groller i huvudet under slutfasen av skottets avlossande. Här gäller upp till fullt tryck och sedan pang!

Tryckpunkten känns mjuk.

Denna typ tryckpunkt som också är den vanligaste är mera avsedd för den som mer eller mindre INTE vill veta när skottet ska gå av, genom sin mjukhet är det svårt att avgöra exakt när skottet går av. Därav får vi lite tillbaka av det gamla rådet ” krama till skottet går av” med i detta fall i mikroutförande. Just denna tryckpunkt passar bra för dom som har en massa olika tänkanden och göranden innan den slutgiltiga tryckpunkten nås och skottet går av. Den är med andra ord, den mest förlåtande tryckpunkten, men samtidigt den tryckpunkten som ger minst precision i skyttet. samtidigt är det denna tryckpunkt som är den absolut lättaste för en nybörjare att lära sig bemästra. För bemästra tryckpunkten måste vi hur vi är gör så måste vi förbi den varje gång som vi avlossar ett skott, oavsett om den är mjuk eller hård eller däremellan.

Sedan finns det då en glidande skada mellan dessa båda tryckpunkter, så det med stor sannolikhet finns en tryckpunkt på nästan alla tryckpunkts justerbara vapen som också kan anpassas att passa till just dig.

Bild 2

Allt hänger ihop.

Vad som gör hela justeringen lite komplicerad är just det förhållandet att allt hänger ihop, Justerar man det ena så ändrar man det andra och så slutar det med en mekanism som kanske inte ens går att skjuta med längre!

OBS Tänk också på att sänker vi förtrycket för mycket, då får vi inget riktigt upphak!

OBS Viktigt att komma ihåg, sluttrycket och tryckpunktens vikt är helt avhängiga av varandra, förtryckets vikt adderas till sluttrycket!

Men låt oss ta det från början, se bild 1 och 2 och 3 :

Det finns olika vägar när det gäller själva tryckpunkten för att nå det vi eftersträvar att komma över den stipulerade gränsen 1,0 kilo på en finkalibrig pistol och lösa ut skottet. På bild 1 har vi ett ovanligt högt förtryck, på ca 08 kilo och ett sluttryck på ca 1 kilo. Vi kan se att vägen till 1 kilo är olika lång beroende på tryckpunktens inställning.

A får då representera ”bryta glas stavtryck” så där lite schematiskt beskrivet.

E däremot representerar ett tryck som är i mångt och mycket inte önskvärt, enligt mitt sätt att se det.

C och D är mycket vanligt förekommande inställningar på fabriksinställningar av tryck, något som de flesta skyttar tycks leva med.

Bild 3

För att rätt förstå vad som måste till för en riktig utförd tryckjustering och för att anknyta till ingressen om ”att allt hänger ihop”, vill jag gärna förklara lite mera noggrann om det allra viktigaste i en tryckmekanism, nämligen upphakets beskaffenhet och storlek.

Bild A visar en överdriven stort upphak mellan sear och hane.

bild B visar en mera normalt upphak på kanske runt 2 mm mellan sear och hane eller mellan spärrtycke, beroende på vilken tryckmekanism som belyses.

Bild C visar slutligen ett INTE acceptabelt tryck där upphaksytorn fort kommer att slitas ut och ger ett osäker och farligt upphak.

Naturligtvis är det alltid av stor vikt att upphaksytorna är hela och utan smuts och andra former av skador som ger ett krispigt tryck, det får inte kännas som att det ligger ett paket Mariekex i tryckmekanismen!

Bild 4

Bild 4 visar de vitala delarna i en enstegs tryckmekanism en Morini CM 22. Vi kan här se upphaket precis före skottet går av.

Vi kan också notera att egentligen är detta ett feljusterat tryck, av den anledningen att först kommer sear att tappa taget om hanen i upphaksytan innan sear kommer att vila mot sluttrycket och ett tryck med bara ett förtryck är inget vi eftersträvar!
Vi får ingen tryckpunkt att tala om..
OBS också att i sluttrycksjusteringen på bild 4 så kan vi genom att påverka den yttre skruven justera in tryckpunktens karraktär, men vi kommer också att påverka sluttryckets vikt. Se Bild 7

Bild 6

På bild 6 kan vi om vi noga studerar den se att allt eller nästan allt hänger ihop:

* Vi vet att förtryckets vikt alltid adderas till sluttryckets vikt, förtryck+sluttryck är det totala tryckets vikt.

* Om avtrycksvikten måste ändras, (väger inte in) ändra då alltid förtrycket, låt sluttrycket som regel vara.

* Ändrar vi förtryckets vikt, påverkas bara förtryckets vikt och den totala avtrycksvikten, men inget annat.

* Ändrar vi upphaket så ändrar vi förtryckets längd, därför kan en kunnig vapenkontrollant direkt upptäcka ett för kort och farligt upphak.

* Vi vet också att ändrar vi förtryckets längd ändrar vi också upphakets storlek, se upp med detta!

* Sluttryckets vikt hänger direkt ihop med tryckpunktens läge, ändrar vi tryckpunkten förändras också sluttryckets vikt.

* justering av upphak kan påverka inte bara upphaket utan i viss mån även förtrycket.

* Grundregel nummer ett, vid all tryckjustering är att börja med en rengöring och kontroll av upphaksytorna och att ett tillfredställande stort upphak, absolut minst 1,5 mm finns på vapnet i fråga, gärna mer.

Bild 7

På bild 7 närmar vi oss kärnan av denna artikel, injusteringen av tryckpunkten, som jag lite skojfriskt skulle vilja kalla för ”jesus”, av den enkla anledningen att just tryckpunkten har alla hört talas om men ingen har sett den! Vi kan på bild 7 se att just tryckpunktsjusteringen är en hylsa försedd med en tryckfjäder och en stålkula och till detta kommer en justerskruv som med vars hjälp vi kan justera sluttryckets vikt.

B är då tryckpunkt och sluttrycksjustering med den utvändigt och invändigt gängade hylsan C.
A är förtrycket.

Men inte att förglömma så är denna hylsa C försedd med gängor både invändigt gängor för just sluttrycksjustering och utvändigt gängor för justering av tryckpunktens karaktär.

* C hylsans utvändiga gängor är för justering av tryckpunkt, men påverkar till viss del också sluttrycket och upphak.

* C hylsans invändiga gängor påverkar bara sluttrycket , inget annat.

* alla justeringar av tryckpunkten börjar med att vi först säkerställer ett acceptabelt upphak, minst 1,5 mm överlappning mellan upphaksytor.

Bild 8.

Att ens försöka att sammanställa unika inställningar för just tryckpunktens inställning och detta för respektive märke av pistoler på marknaden är dömt att misslyckas, därför kan bara generella råd ges. Se gärna din egen manual.

* Märk upp nuvarande inställning på tryckpunkten , gärna med tex. en tuschpenna så att du alltid kan komma tillbaka till den inställning du har i dag.

* Medurs vridning hylsan för tryckpunktsjustering (OBS mycket små steg) ger dels ett något hårdare tryck men också ett tryck med en längre tryckpunkt.

* Moturs vridning hylsan för tryckpunktsjustering (OBS mycket små steg) minskar sluttryckets vikt och ger ett mera åt glasstav brister karaktär, måste kompenseras med ett ökat sluttryck.

* Tänk på att justeringen av tryckpunkten också påverkar sluttryckets vikt, men inte förtryckets vikt.

* Börja med små, mycket små förändringar 5 – 10 graders förändring, testa och gärna provskjut en del och gå sedan vidare med din inställning.

* Avsluta varje justering av tryckpunkten med att verkligen kolla upp att du har ett riktigt upphak, mellan hane och sear.

* Sluttryckets justering påverkar visserligen tryckpunktens karraktär till viss del, men ibland är det ett måste att även justera in sluttryckets vikt.

Så här gör jag när jag börjar att justera in en rengjord tryckmekanism:

Jag börjar med att ställa in förtryckets vikt, oftast 0,3 – 0,6 kilo.

Min uppfattning som fältskytt är att ett kort förtryck med låg vikt på ca 0,3 kilo gynnar mitt sätt att skjuta, jag beslutar mig för att ha ett upphak på ca eller minst 1,5 mm.

Nästa steg så kollar jag vilket sluttrycksvikt jag har, men justerar inget där.

Går nu över till själva tryckpunktens justering, jag gillar typ ”glasbit brister” ”skjuter ganska offensivt,” när jag nu justerar in tryckpunkten är jag medveten om att denna justering kan påverka både sluttryck och upphak.

När jag är nöjd med min tryckpunktsinställning, går jag tillbaka och kollar och eventuellt justerar dels sluttryck men alltid en kontroll också av upphaket.

Ibland kan min inställning kännas helt perfekt vid torrträning och vid ”skytte utan ammo” på arbetsbänken, men upplevs inte som optimal, när jag kommer ut i verkligheten, då gör jag om proceduren med tryckpunktsinställningen.

Bild 9 Hämmerli tryck, ett två stegs tryck.

Trycket på bild 9 är ett Hämmerlitryck, ett av de allra bästa på marknaden, fanns redan på modell 280 och även alla senare modeller Men på alla senare modeller dock ej på modell 280 av denna tryckmekanism sparade man några kronor genom att INTE fräsa ut ett hål i den sidoplåt som utgör ramen för trycket, därigenom försvann i stort sett alla möjligheten till injustering av denna fina tryckmekanism. Ja man försämrade möjligheterna till en justering med nästan 100 %! Allt detta för att spara ett par kronor!

Därför är min rekommendation att på det ”försämrade trycket” där man inte har en chans att se vad man gör, ska man vara riktigt driven för att ge sig på och justera in denna mekanism. Men att öka och minska avtrycksvikten kan med fördel utföras med hjälp av att justera förtrycket, detta är absolut ingen kritisk justering.
Vad jag vet så skickade Hämmerli Sverige alla tryck för injustering och reparation till tillverkaren i Tyskland!

Epilog.

Det är min förhoppning att denna artikel har spridit lite ljus om tryckmekanismens möjligheter till personlig inställning. Kategorin tryck är ett stort och mycket spännade område, både att utforska och att behärska, trots att detta är en gammal teknik så verkar kunskapen om tryckmekanismer att avta mer och mer i Sverige.
Lika illa är det med utvecklingen av våra tryckmekanismer i dag sker egentligen endast kosmetiska förändringar och tyvärr presenteras inga nya landvinningar på detta område. Av utrymmesskäl har hela denna artikel handlat om tryckmekanismer för finkalibriga tävlingspistoler.

Arne Nohlberg

Rev. 2012 05.  2013 02

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s