Pistoler, med matningsproblem

Matningsproblem och andra funktionsstörningar i en en pistol.
Just dessa problem handlar en stor del av den skörd av mail som jag i stort sett varje dag under året försöker att reda ut eller bidraga med egen kunskap eller ett tips till den som bör kunna lösa problemet. Omkring eller drygt 2000 mail kommer varje år med skytterelaterade frågor och jag försöker samvetsgrannt att så gott jag kan besvara alla inkomna mail.

Jag måste också tillstå att jag har en stor förståelse för den ibland frusterande brukaren av ett vapen som kanske har åkt många mil för att tävla i en fälttävlan och sedan får eldavbrott på station efter station!

Yrkesverksamma vapensmeder med handeldvapen på programmet minskar år efter år, dessutom genererar ett skickat vapen med dagens snigelpost en ganska hög kostnad i bara frakt, fram och tillbaka, om man nu skulle ha turen att hitta en kompetent vapensmed som kan ta åt sig att försöka att lösa vårt problem.

Avsikten med denna artikel är då att komma med information om ett problemområde och samtidigt kunna ge tips om möjliga lösningar som kan utföras av den normalt händige med en ganska blygsam utrustning av verktyg.

Meningen är absolut inte att ens försöka förmedla åtgärder i vapen som kräver yrkeskunskap, dessa åtgärder bör vi med stort förtroende överlåta till den lilla skara av vapensmeder eller kanske lite mera modernt utryckt vapentekniker med handeldvapen på programmet.

Jag vill då till slut innan jag drar igång min redogörelse eller artikel klargöra vad jag menar med ”vapensmed med handeldvapen” på programmet, jo jag vill belysa att det inte ska tas som intäckt för att någon är vapensmed att denna person är duktig på just handeldvapen, personen i fråga kan vara en klippa på gevär men ganska medioker eller rent av dålig på handeldvapen. Detta kan vara bra att lägga på minnet!

Det vanligaste problemet och kanske också dess lösning.

Det absolut vanligaste driftstörningen i en pistol anser jag vara att antingen fastnar hylsan i patronläget eller mellan magasin och mantel, som god två kommer då att patronen fastnar på väg upp från magasinet på väg in i pipans patronläge. Som god trea skulle då det vara en kombination av dessa båda relaterade problem.

OBS ordvalet, användningen av hylsa som symboliserar en avskjuten tom hylsa. Patronen däremot är ju en icke avskjuten fullt laddad hylsa med; krut, kula och  tändhatt. Det är mycket viktigt att skilja på dessa båda tillstånd på det vi i dagligt tal benämner ibland lite slarvigt som både hylsa och patron utan att vi särskiljer vad som egentligt menas. Det är förödande för den som ska försöka att ställa en diagnos om uppgiftslämnaren blandar ihop begreppen hylsa och patron.

Men innan vi gör någon som helst felsökning i vårt dåligt fungerande vapen så måste detta vapen vara väl rengjort. För just rengöring är grunden till en god funktion och jag vet att det slarvas mycket, mera än vad man tror med just denna rengöring.

Principen är ju följande för patronlägets funktion: När vi skjuter av patronen expanderar hylsan mot patronlägets vägg, när skottet går av och när kulan lämnar pipan minskar trycket och hylsans väggar tappar taget om patronlägets väggar och hylsan yttermått återgår delvis men inte helt till ursprungligt mått.

Just denna skillnad i yttermått är det som vi kalibrerar bort när vi återladdar hylsan och återställer den till en patron.

Normalt tål en hylsa ett övertryck på ca 1 atmosfärs övertryck sedan brister den, så hylsan är helt beroende av ett väl fungerande patronläge med rätt mått och en slät bra ytfinich för att kunna fungera problemfritt.

Pistolens laddningsförlopp är ju snabba förlopp, så snabbt, att vårt öga inte hänger med att notera vad som händer! Men även detta snabba förlopp kan vi simulera i en takt så att vårt öga hänger med. Ute på skjutbanan med mynningen riktad mot en skjutvall, kan vi ladda upp vårt magasin med erforderligt antal patroner och simulera den laddningsrörelse som utföres mellan varje skott. Detta är ibland den enda tillbuds stående möjligheten vi har att analysera vad som går fel i laddningsförloppet, förutom att rent okulärt besiktiga detalj för detalj i mekanismen.

Patronläget

Bild 1 Morinis patronstyrning

Detta är också en lösning på transporten av patronen från magasinet och in i pipans patronläge.

I stället för en konventionell styrning i pipans undersida så finns styrningen där den egentligen bäst behövs i pipans översida.

Bild 2 Patronlägets utformning

Låt oss först med hjälp av bild 1 bekanta oss med patronläget och dess funktion.

Vi kan på bild 2 se hur principen för ett patronläge ser ut mera schematiskt, måttet A är ju helt avgörande för dels den kaliber vi har i vårt vapen men även här finns en tolerans mån. Som regel så brotchas detta mått i i vårt patronläge. Men chansen finns att en sliten brotch har använts och att måttet A är för litet, detta kan då vara en källa till fastnade patroner, detta gäller då nyare vapen. Men det kanske vanligaste problemet är dåligt rengjort patronläge, det ligger i sakens natur att det gärna samlar sig smuts precis i övergången mellan patronläget och pipan, vi får då patroner som kärvar fast och oftast är detta fel kombinerat med många oförklarliga klick.
En annan felorsak kan vara skadat patronläge, genom att smutsiga /grusiga patroner har tvingats in i patronläget kan dess yta ha skadats.

Åtgärder för oss vanliga skyttar.

Absolut i första hand rengöring en noggrann rengöring med en roterande mässingsborste. Men denna mässingsborste fastsatt i tex. en borrmaskin, får absolut INTE föras in i själva pipan roterande, utan bara i själva patronläget. Dra nu rent pipan och patronläget och kontrollera ytan på patronläget, har du nu en fin felfri yta i patronläget, provskjut och testa funktionen, detta är det vanligaste anledningen till en dålig funktion, när det gäller patroner eller hylsor som fastnar i patronläget.

Ett skadat patronläge ska egentligen brotchas för att återfå sitt rätta mått, men sällan eller aldrig sitter vi med en passande brotch i handen, då återstår följande metod:
Se bild 2 igen längst ner en ca 3 mm silverstålaxel med ett slits i en ända, där man stoppa in en smal remsa av mycket fint slippapper, jag använder mellan 600 och upp till 1000 vattenslippapper, när jag åtgärdar ett skadat patronläge, genom att stoppa in silverstålsaxel i en borrmaskin eller Dremel och mycket försiktigt polera upp rätt mått på det skadade patronlägets yta. OBS bara patronläget ska mycket försiktigt poleras upp, vi ska absolut inte komma in och polera i själva pipan.

Mått A är helt beroende på vilken kaliber vapnet har men som en tumregel så är detta mått oftast några hundradelar större än vad patronens yttermått är.

Mått B anger headspace. läs mera om headspace och patronläget..

Bild 3

Magasinet

Det magasin som finns på bild 3 är på sitt ganska typiskt för alla former av magasin på vanliga handeldvapen. Magasinet har egentligen bara två uppgifter dels att rymma rätt antal patroner och att kunna servera dessa patroner i den takt som vårt slutstycke kräver för en fullgod inmatning av patronerna i patronläget. Bild 3 visar ett starkt slitet/skadat magasin med defekta patronförarare läppar, ett sådant magasin ska bytas ut.

Bild 4 Verktyg 4 – 6 mm silverstål, bra att justera magasinets patronförareläppar med.

Magasinets patronförare läppar, är med stor sannolikhet det som orsakar de flesta matningsfelen, men en kombination av dålig rengöring av magasinets mekanism och slappa fjädrar kan vara en stor orsak till problem.

Bild 5 Magasinets detaljer och det viktiga avståndet mellan patronförareläpparna.

Det är av mycket stor vikt att det är rätt avstånd mellan dessa patronförareläppar och att det inte finns skador på de ytor som patronen begagnar sig av vid inmatning i patronläget.

Skador såsom repor mindre slagmärken i patronförarnas läppar åtgärdas med ett fin bryne.

Avståndet mellan dessa patronförareläppar är det som helt avgör, vilken vinkel patronen kommer att möta pipan eller pipans matningsramp med. Se bild 9.

Tyvärr är både rengöring och justering och byte av magasinfjädrar ett mycket eftersatt kapitel och detta kan verkligen äventyra en bra funktion.

När pistolen en gång konstruerades så lades en stor vikt vid anpassningen av den styrka som våra magasinfjädrar skulle ha, för att harmonera med den styrka som vapnets rekylfjäder har. Det är av stor vikt att både magasinfjädrar och rekylfjädrar kan arbeta ihop i harmoni.

Om vi ständigt byter vår rekylfjäder, för det gör vi väl? Men aldrig våra magasin fjädrar, får vi så småningom ett slutstycke, som snabbt återvänder efter rekylen och har som uppgift att när det passerar magasinet, ta med en ny patron och mata in i patronläget. Men om då våra magasinsfjädrar är utslitna hinner inte magasinet med att trycka upp nästa patron och ett problem med matningen uppstår. Lika illa är det om patronföraren är igensatt med smuts och magasinet kärvar, då uteblir den rätta inladdningen av nästa patron.

Bild 6 Colt rekylfjäder

Om vi då ständig byter rekylfjäder men aldrig magasinfjäder, kommer så småningom den spänstiga rekylfjädern att få övertag över våra slappa och trötta magsinsfjäder, detta kommer då att resultera i att magasinfjädern kommer helt enkelt inte att hinna med att mata fram patroner i den takt som vår rekylfjäder manövererade slutstycke kräver! Detta kommer då ofelbart att resultera i matningsproblem.

Normalt behöver man kanske byta magasinets fjädrar ungefär vid var femte – sjätte byte av rekylfjäder. För trots att våra magasinsfjädrar tycks ha en rätt stor toleransnivå, så är detta en möjlighet till matningsproblem som inte bör negligeras. En del pistoler tex. Benelli med flera är känsliga på just rätt fjäderspänning i magasinen.

Bild 7 Tryckfjäder oftast i dåligt skick efter många års arbete.

Vi måste också komma ihåg att vårt magasin kommer mycket nära vårt patronläge där både varma och förorenade gaser slår tillbaka vid patronens detonation, därav samlas mycket smuts i den övre delen av magasinet. De allra flesta magasinen är mycket lätta att rengöra, ska aldrig efter rengöring oljas eller fettas in, bara rengöras
inget mera.

Bild 8 utdragare Morini CM 22

Utdragaren

Vi måste skilja här på två viktiga saker det ena är utdragaren, det är den enhet i slutstycket, som DRAR ut hylsan ut ur patronläget när skottet är avlossat och för den mot utstötaren som sedan stöter ur hylsan ut ur vapnet. Min personliga erfarenhet av just utdragaren är mycket god, det är relativt sällan denna så viktiga komponent är i
så dåligt skick att vi måste byta ut den. Detta till trots att den vid varje avlossat skott, första ska kliva över patronen och sedan stilla vänta tills denna är avskjuten och sedan snabbt som blixten dra ut vår avskjutna hylsa och hålla fast den tills hylsan möter utstötaren, som sedan mer eller mindre miljömässigt bra helt sonika slänger ut hylsan. När du byter utdragare, byt samtidigt tryckfjädern för utdragaren.

Utstötaren

Har som enda uppgift att på ett smidigt sätt stöta eller kasta ut hylsan ut ur vapnet. Min erfarenhet av just denna detalj är att det sällan är fel på utstötaren, vad jag har sett är inte så mycket defekta slitna/krökta ustötare. Utan händer något brukar utstötaren helt enkelt gå av och funktionen utblir helt. Men naturligtvis finns det mellanlägen där utstötaren kan vara både sliten och defekt genom att den blivit böjd. Brukar vara lätt att byta ut.

Bild 9 Matnings ramp eller Feed ramp

Pipans patronstyrning eller matningsrampen

Att inte med ett enda ord nämna denna patronstyrning eller ramp vore nog ett stort misstag i en artikel av detta slag. Denna ramp kan ses som en ruchbana för varje patron på väg från magasinet och upp in i pipans patronläge. På bild 1 kunde vi se hur Morini har löst detta problem med patronstyrning genom att applicera denna ramp uppe i ”taket” på mantel, men detta är en bra fungerande lösning men den mest använda lösningen kan vi se på bild 9. Ibland kan man se skador i denna ramp skador som oftast lätt går att mycket försiktigt slipa bort och sedan polera upp rampen till en bra ytfinich igen. Det är av stor vikt att inga skador finns i rampen.
En större skada medför byte av komplett pipa med ramp.

Epilog

Av alla de mail som år efter år kommer mig tillhanda så är det just matningsproblem som utgör den stora problematiken. Avsikten med denna artikel var och är att ge lite tips till den som har dessa problem och kanske kunna räta ut några frågetecken som du har. Men jag vill till sist återigen anknyta till vad jag försökte förmedla i ingressen av artikel, nämligen att regelbunden skötsel, det vill säga rengöring och underhåll är nycket till ett framgångsrikt nyttjande av våra vapen. Det finns tyvärr fortfarande inga helt underhållsfria vapen, ”trots att många verkar tror så”, utan ett framgångsrikt brukande av dessa tingestar kräver ett underhåll om vi ska kunna förvänta oss en acceptabel funktion, nu och i framtiden.

Som vanligt tacksam för just dina kommentarer, eller om du har något som du tycker jag borde belysa i en artikel. maila gärna men ring inte.

Arne Nohlberg Rev. 2012 09

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s