Slagfjäder och hane och anslagskraften

Förmodligen undrar du som jag gjorde när jag började på denna artikel, finns det verkligen substans för att kunna skriva en artikel om en slagfäder och en hane?

Men jag vågar påstå att visst finns det mycket att belysa när det gäller både slagfjäder och ett vapens hane, för tyvärr är båda dessa så viktiga detaljer i en symbios i en fungerande mekanism, mer eller mindre ställda på skams undantag. Dessa två detaljer får sällan eller aldrig den tillsyn eller uppmärksamhet som de skulle behöva för en väl fungerande mekanism.

Hanen är ju visuell och vi kan ju varje gång vi brukar vårt vapen se att den finns på plats och också tycks fungera, men vad döljer sin bakom denna funktion? Om just detta ska en del av denna artikel handla om, men jag nämnde ju symbiosen mellan hanen och slagfjädern i inledningen till artikel, så låt oss också bekanta oss lite närmare med den stora doldisen i sammanhanget, slagfjädern, oftast dold i mekanismen och en detalj som förväntas fungera för evigt utan någon form av utmattning!

Tillsammans fungerar dessa två detaljer i vår mekanism i en en gemensamhet, det vill säga att dom är mer eller mindre eller kanske bättre uttryckt, är helt beroende av varandra, för att kunna skapa just anslagskraften. Så låt oss lyfta lite på förhänget och titta in i pistolens mekanism och skärrskåda just dessa detaljers funktion och den resulterande effekten av deras gemensamma arbete, nämligen anslagskraften.

Bild 1 Hane-Slagfjäder och kringkomponenter.

Hanens funktion

På bild 1 kan vi se funktionen, hur den av en (tryckfjäder) eller slagfjäder uppspända hanen frigöres av av sear vilket resulterar i att hanen slungas (vrides) framåt och träffar slagstiftet vilket i sin tur träffar tändhatten och skottet detonerar. Av utrymmesskäl ska jag helt koncentrera denna artikel på just hanens uppgift som bärare av den energi som erfodras för att kunna påverka slagstiftet så att en erforderlig detonation skapas.

Bild 2 Hane Neuhausen, en hane som skulle må bra av att lättas.

Hanen har två viktiga funktioner, dels att med sitt upphak (tillsammans med sear) förhindra att skottet avlossas okontrollerat, dels att genom sin vikt och fjäderpåtryckning, generera en kraft som kan påverka slagstiftet så att detta kan detonera patronen.

Sear kommer inte att belysas, inte heller de upphaksytor som är en annan viktig del av den funktion som hanen har, kommer att beskrivas, kanske kan detta göras i en senare artikel.

Läs mera om upphaksytor

Under många år levde våra vapentillverkare i tron att en tung hane skapar ett stor energi och därför tillverkades tunga stora hanar i våra vapen. Men i verkligheten så kan en lätt hane ge samma funktion som en tung hane, med ungefär samma fjäderkraft, för det finns en begränsning när det gäller just fjäderkraften, skulle denna bli mycket hög påverkar detta mycket menligt på tryckets karraktär.

Bild 3 Hane modell tung, äldre Morini CM 22, numera har Morini en extremt lätt hane.

Vi vet att när vi avlossar ett skott så sker detta på en gammal bild av hur vi riktar in vårt vapen, det tar nämligen en stund, även om denna stund är relativt kort. Att förmedla vad vi ser, upp till hjärnan. Sedan ska detta intryck förmedlas ner i armen och ut i vårt avtryckarefinger. När vi då bestämt oss för att skjuta tar det ytterligare tid från det vi har dragit in vår avtryckare tills hanen frigöres och träffar slagstiftet som då ska tända upp tändhatten och skottet avlossas.

När det gäller den mänskliga delen av fördröjningen kan vi kanske inte göra så mycket förändringar, ( kanske korta av armen?) Nej det låter ju inte realistiskt!
Men när det gäller vad som händer i vårt vapen så kan vi till en viss del, verkligen påverka denna tid mellan hanens frisläppande tills att skottet har lämnat pipan.

Bild 4 Nojja tryck med hane uppspänd i säkerhetsupphak.

Löptider är den gängse benämningen på vad som är riktigt viktigt när det gäller vår hane. Vi vet i dag att en lätt hane har ungefär samma anslagsenergi som en tung hane har om dom spänns upp med samma fjäderkraft. Men den stora skillnaden är att en tung hane tar en lång tid på sig för att utföra samma arbete som den lätta hanen! Allt detta går lätt att bevisa med Newtons lagar.

Detta beror på att i den tunga hanen med stor massa, är i startmomentet behäftat med en stor tröghet, men den lätta hanen startar snabbt upp och når genom sin mindre vikt en högre hastighet på väg till slagstiftet och ungefär samma anslagsenergi finns kvar att anslå på vårt slagstift.

Den stora skillnaden är att löptiden från det vi släpper vår hane och fram till att den träffar slagstiftet, förkortas högst väsentligt och vi skjuter på en mera sann träffbild än med en tung hane.

Tänkbara åtgärder/förbättringar.

I många fall är det ganska lätt att minska massan på en hane, den allra största vinsterna kanske finns i nästan hela S&W,s revolversortiment men en hel del pistoler är också behäftade med stora tunga hanar, som tyvärr genererar långa onödiga löptider.

Oftast är det ganska lätt att minska vikten på hanen och då framför allt ska vi minska vikten i hanens periferi. Är det då värt mödan att lätta en hane? Mitt svar på denna fråga är obetingat JA. Visst krävs en del jobb men resultatet är givet och en klar förbättring av vapnets prestanda kan noteras, oavsett om det är en pistol eller en revolver. Oftast är dessa hanar tillverkade i stål och sedan sätthärdade (ythärdade), det krävs då att man slipar igenom ytskiktet, med .tex en Dremel och slipstift och sedan kan man lugnt både borra och fila bort nödvändigt material.

Bild 5

Bild 5 som är en S&W hane får då representera modell tung hane, på denna typ av hane finns massor att lätta och man kan .tex börja med att lätta upp den del av hanen som man manövrerar hanen med vid SA skjutning, här finns många gram att hämta, gram som finns långt ut i periferin och som kortar av löptiderna för hanen.

Innan du ger dig på hanen på bild 5, tänk noga igenom funktionen, så att du inte tar bort ytor som är nödvändiga för funktionen.

Det utskjut på hanen som används vid SA skytte är både tungt och långt ut i periferin, att smalna till (minska) denna del kapar bort många värdefulla gram och ökar direkt hanens hastighet och minskar löptiderna.

Bild 6 Lättad hane Colt 1911

Här kan vi se att bland alla de tillbehör som det finns till Colt 1911 så finns det naturligtvis en lättad hane. I en del riktigt gamla konstruktioner av vapen hittar man långa hanar oftast då kombinerade med riktigt tunga hanar, det var den teori som gällde för i tiden när ingen hade tänkt på hanens löptiders påverkan på skjutresultatet.
Colts lättade hane på bild 6 är ett bra föredöme på en lättat hane.

Bild 7 Ordentligt lättat hane Morini CM 22.

Denna bild är ett rent fotomontage, men visst finns det mycket att ta i vikt även på denna hane.

Oftast är detta med att lätta en hane ett typiskt ”gör det själv jobb”, men ett par bra filar och kanske en Dremel för att slipa hål på ythärdningen och kanske till sist lite kallblånering av bra kvalitet och jobbet är klart.

För varje tiondels sekund som vi kan minimera just avvikelse från skjutningen på vår minnesbild så vinner vi i precision, både i banskytte och i fältskytte. Det är ingen tillfällighet att alla seriösa nytillverkade vapen numera har lätta hanar och undviker långa hanar tunga hanar.

Bild 8 slagfjäder och hane Benelli.

Doldisen slagfjäderns funktion.

Vi kan se på bild 8 en ganska typisk hane med slagfjäder och med guide för slagfjäder, men tyvärr är oftast dessa slagfjäder instoppade i vapnet så att det knappast syns och kanske med en förhoppning från tillverkarens sida att dessa fjädrarna ska fungera för evigt. Den absolut värsta placeringen av en slagfjäder är nog en Browning Buck Mark pistol, där jag var tvungen att demontera hela tryckmekanismen för att kunna komma åt slagfädern. Ett nog så avancerat jobb och krångligt jobb.

Guide för slagfjäder har ju egentligen bara en enda uppgift att styra upp fjädern när den trycks samman och expanderar, men viktigt är ändå att detta är en guide utan skador.

Vi vet ju i dag att en tryckfjäder som ligger i spänn så småningom tappar sin spänst och detta kommer att ske även om inte ett enda skott kommer att avlossas via vår slagfjäder.

Om vi vore riktigt noga så borde vi plocka ner våra vapen inför vintersäsongen och demontera (släppa lösa) våra tryckfjädrar och rekylfjädrar, detta skulle på ett mycket markant sätt förlänga livet på dom.

Men å andra sidan så är båda dessa fjädrar billiga att byta ut, så min fråga blir då: När bytte du ut din slagfjäder senaste gången? Jag tror de flesta svarar, detta har jag aldrig gjort. Mitt tips är prova med att byta ut denna fjäder, du får en betydligt större säkerhet mot klick då får kortare löptider för hanen och ett distinktare vapen att hantera, allt detta för några tjugor.

Tänkbara åtgärder/ förbättringar.

En mycket vanlig åtgärd när det gäller just slagfjäder är att förändra styrkan på denna fjäder för att på detta vis minska trycket på upphakets anläggningytor mellan (sear och hane) och på detta sätt minska sluttryckets (avtrycksvikten) vikt.

Men detta medför tyärr också att dels vi får lite längre löptider för hanen och dels lite lägre tryck på hanens anslagskraft fram till slutstycket. Men ändå vill jag inte avråda från denna operation med slagfjäderns styrka, men man måste ändå veta vilka konsekvenser det kan medföra att klippa av denna fjäder ett varv som exempel.

Det finns till de flesta vapen både hårdare och mjukare slagfjäder men ett byte av slagfjäder får alltid också andra konsekvenser.

* Hårdare slagfjäder ger högre sluttryck (avtrycksvikt), lite kortare löptider för hanen och hårdare anslag på slagstiftet.

* Mjukare slagfjäder ger då lättare sluttryck, lite längre löptider för hanen och mjukare anslag på tändhatten.

Bild 9 Mekanismen

Anslagskraften mot slagstift.

Vad det hela handlar om är egentligen ballans eller harmoni mellan den kraft som behövs för att detonera tändhatten kontra den belastning på våra upphaksytor som till sist genererar det sluttryck (avtrycksvikt) vårt vapen presterar.

Allt för oftas ser man hylsor med tändhattar där slagstiftet nästan är på väg att tränga igenom tändhatten, oftast har dessa vapen ett mycket högt sluttryck och skytten verkar inte bry sig alls! Om man då testar detta vapen har oftast dessa vapen även ett groteskt hög avtrycksvikt!

Jag har länge propagerat för att just hylsans tändhatt är en bra spegel på vad som har hänt i själva detonations ögonblicket och just denna restprodukt av vad som en gång varit en fungerande tändhatt, har mycket att berätta för den som kan tyda den.

Återigen så finns det absolut ingen anledning att leva vidare med en nästan genom perforerad tändhatt och ett oskäligt högt sluttryck.

* Minska slagfjädertrycket och med automatik så minskar också avtrycksvikten och tändhatten får vad den behöver utan att vara på gränsen till ett perforeras av slagstiftet.

* En annan tänkbart alternativ är att använda mjuka tändhattar typ Federal 100 och med dessa hjälpmedel, kunna reducera sluttrycks vikten högst märkbart, även om vi då får kompromissa lite med lite längre löptider på hanen. Kanske en viktreducering av hanen ger den sista viktiga byggstenen i ett nytt mera harmoniskt tryck.

Bild 10 Hane med slagstift i bra skick.

Epilog

Jag hoppas att jag har kunnat påvisa i denna artikel, att även en undangömd fjäder, såsom vår slagfjäder kan spela en helt avgörande roll för den harmoni som bör råda i ett väl fungerande vapen. Då återstår att skapa denna harmoni, även i ditt eget vapen! Detta är enkla åtgärder som bör kunna utföras av nästan var och en och som ger ett utmärkt resultat utan att kosta en massa pengar.

Rev. 2012 04 Arne Nohlberg

Tacksam för dina synpunkter om detta ämne, maila gärna, in dina synpunkter, men var vänlig ring inte mig.

Läs mera om slagstiftet

Läs mera om tändhatten

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s