Ny vapenlag

Här har vi den nya vapenlagstiftningen, vi var ganska många som hade hoppas på att lagstiftningen skulle ha undanröjt, en del rena felaktigheter.
Men så är tyvärr inte fallet.
Här kommer att presenteras det som berör oss målskyttar och även detta är en grannlaga uppgift. Mina kommentarer kommer att markeras med kursiv skrift.
För att få denna redogörelse har jag tvingats att förkorta, men det finns en länk till original skrivelsen.

I stora drag har följande hänt: Skrivelsen ”Synnerliga själ”  är tyvärr fortfarande kvar???

Man har infört att föreningarna ska auktoriseras, men ger inga konkreta förklaringar om just detta, mera än att de som idag är betrodda verkar att även i framtiden
få behålla förtroendet att även i framtiden få utfärda vapenlicenser, men mera konkret vad som kommer att hända vet vi inte nu!

En skytt som minst fyra veckor före licensens utgång lämnat in en licensansökan, ska inte som i dag behöva ha vapnet inlåst i vapenskåpet i månader ja kanske åratal,
Innan domen har vunnit laga kraft är det lagligt att få använda vapnet. Detta borde hela tiden ha varit en självklarhet, som polisen har kört över och spridet falska
kungörelser om just detta förfarande!

Straffskärpningen gäller from 1 september 2014 och den nya vapenlagen from den 2 januari 2015.

Skärpningar i vapenlagstiftningen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:226 Skärpningar i vapenlagstiftningen och två motioner som väckts med anledning av propositionen.

För att en skärpt syn på allvarliga vapenbrott ska få genomslag föreslås i propositionen att straffen för vapenbrott höjs.
Bland annat ska det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införas med straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.

I syfte att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning när det gäller sammanslutningars tillstånd att inneha vapen föreslås vidare ett nytt system med ett auktorisationsförfarande för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Det nya systemet innebär att endast auktoriserade sammanslutningar eller sammanslutningar som är anslutna till en auktoriserad sammanslutning kan komma i fråga för tillstånd att inneha vapen. Tillsynen över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte ska utövas av den nya Polismyndigheten, som också ska föra ett nytt register över sådana sammanslutningar.

I propositionen föreslås vidare att tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen även ska omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas. Dessutom föreslår regeringen att tidsbegränsade tillstånd fortsätter att gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då en prövning av förnyat tillstånd pågår.

Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår samtliga motionsyrkanden.

Här är samtliga motioner borttagna finns i originaldokumentet.

Stockholm den 18 juni 2014

På justitieutskottets vägnar

Morgan Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Ewa Thalén Finné (M), Kerstin Haglö (S), Anti Avsan (M), Christer Adelsbo (S), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S), Johan Pehrson (FP), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Patrick Reslow (M), Caroline Szyber (KD), Richard Jomshof (SD), Agneta Börjesson (MP) och Marianne Berg (V).

2013/14:JuU36

I syfte att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning när det gäller sammanslutningars tillstånd att inneha vapen föreslås ett nytt system med ett auktorisationsförfarande för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Det nya systemet innebär att endast auktoriserade sammanslutningar eller sammanslutningar som är anslutna till en auktoriserad sammanslutning kan komma i fråga för tillstånd att inneha vapen. Tillsynen över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte ska utövas av den nya Polismyndigheten, som också ska föra ett nytt register över sådana sammanslutningar.

Tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen ska även omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas. Dessutom ska tidsbegränsade tillstånd fortsätta att gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då en prövning av förnyat tillstånd pågår.

Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015.

2013/14:JuU36 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Auktorisation och tillstånd att inneha skjutvapen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om auktorisation och tillstånd att inneha skjutvapen och avslår ett motionsyrkande om avslag på propositionens förslag om att införa ett auktorisationssystem för skyttesammanslutningar. Jämför reservation 2 (SD).

Propositionen

Regeringen föreslår att auktorisation får meddelas sammanslutningar för jakt- eller målskytte som har en stabil organisation, en kontinuerlig skytteverksamhet och en ordning för säker vapenhantering. Polismyndigheten ska pröva frågor om auktorisation. Vidare anför regeringen att Polismyndigheten med hjälp av automatiserad behandling ska föra ett separat centralt register över de sammanslutningar som har auktoriserats. Uppgifter i

6

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:JuU36

registret över auktoriserade sammanslutningar undantas från sekretesskyddet i offentlighets- och sekretesslagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kraven på en stabil organisation, en kontinuerlig skytteverksamhet och en ordning för säker vapenhantering för att få auktorisation.

Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas sammanslutningar för jakt- eller målskytte som uppfyller höga krav på säkerhet i fråga om handhavande av vapen och som har auktoriserats eller är anslutna till en auktoriserad sammanslutning och har stabil organisation och kontinuerlig skytteverksamhet.

Regeringen anför att det är av stor vikt att den prövning som görs av om skyttesammanslutningar ska beviljas tillstånd att inneha vapen präglas av tydlighet och rättssäkerhet. Enligt regeringens mening är den nuvarande ordningen för denna prövning förenad med vissa brister. Enligt regeringen är det inte lämpligt att en myndighet på det sätt som sker i dag prövar frågan om en sammanslutning uppfyller kraven för att inneha vapen och meddelar beslut i den frågan genom att göra ändringar i sina föreskrifter. Den ordningen medför bl.a. att det saknas uttryckliga bestämmelser om överklagande och att det inte heller finns möjlighet att kontrollera att en fullständig prövning har föregått beslutet.

För att komma till rätta med dessa brister och för att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning av tillståndsärendena anser regeringen att det bör införas ett nytt system för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Prövningen ska göras i två led: dels i ett auktorisationsförfarande, dels i tillståndsärendet.

Regeringen anför vidare att det system för auktorisation som föreslås av utredningen i stort motsvarar dagens ordning. Enligt utredningen bör dock auktorisationsförfarandet, i likhet med övriga tillståndsförfaranden, regleras i lag. Regeringen instämmer, liksom majoriteten av remissinstanserna, i utredningens bedömning att den föreslagna ordningen leder till ett öppnare och mer rättssäkert förfarande, med möjlighet att kontrollera att en fullständig prövning har föregått beslutet. Det blir även möjligt att låta auktorisation eller anslutning till en auktoriserad sammanslutning utgöra en förutsättning för att en sammanslutning t.ex. ska kunna inneha vapen eller få utfärda vissa intyg. Detta kommer enligt regeringen att bidra till en god kontroll av vapeninnehav och vapenhantering. Frågan om auktorisation bör prövas av Polismyndigheten. Till de auktoriserade sammanslutningarna ska andra sammanslutningar kunna ansluta sig.

Här har regeringen avhänt sig möjligheten att skapa en fungerande vapenlag och lämnat över allt till polisen, som vi vet har haft stora problem med att sätta en acceptabel vapenlag på pränt.

Utskottets ställningstagande  
 Vad den nya vapenlagen påverkar  
 Vad som menas med auktorisation  
 Motion om auktoriseringen  
 Kortare handläggningstider .
 Bakgrunder  
 Konkreta förslag till ändringar i vapen lagen  

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det är av stor vikt att den prövning som görs av om skyttesammanslutningar ska beviljas tillstånd att inneha vapen präglas av tydlighet och rättssäkerhet. Utskottet anser att den föreslagna ordningen för hur denna prövning ska gå till uppfyller dessa krav och att lagförslaget är väl avvägt. Utskottet tillstyrker därför propositionen i de nu aktuella delarna och avstyrker motion 2013/14:Ju28 (SD) yrkande 1.

Kortare handläggningstider i vapenärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om kortare handläggningstider för skjutvapenlicens och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring. Jämför reservation 4 (SD).

Motionen

I motion 2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen till nästa statsbudget ska återkomma med ett förslag om att förkorta polisens handläggningstider för skjutvapenlicens och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring.

Bakgrund

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om polismyndigheternas handläggningstider för ansökningar om tillstånd att inneha vapen, senast förenklat i betänkande 2013/14:JuU14 och dessförinnan i betänkande 2012/13:JuU9 s. 11–21.Utskottet anförde i det sistnämnda betänkandet att det givetvis inte var tillfredsställande att polisens handläggningstider hade fått det lägsta medelvärdet i en närmare angiven serviceundersökning Med hänsyn till den kommande stora omorganisationen av polisen var utskottet dock inte berett att föreslå något tillkännagivande om polisens handläggning av vapenärenden. Utskottet pekade även på Brottsförebyggande rådets uppdrag att kartlägga hur resurstillskotten till polisen har styrts och använts och att analysera utvecklingen av polisens resultat. Resultaten av denna kartläggning och analys kunde enligt utskottet förväntas bidra till att förbättra polisens effektivitet.

Utskottets ställningstagande  
 Remissinstanserna svar.  
 Ändringar i vapenlagen punkt för punkt  

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan vidhåller att det inte är lämpligt att göra ett tillkännagivande om polismyndigheternas handläggningstider parallellt med det omfattande arbete som just nu pågår med att förändra polisorganisationen. Motion 2013/14:Ju28 (SD) yrkande 2 bör avslås.

 

Av propositionen framgår emellertid inte vilka krav som ska ställas på sammanslutningarna. Detta kommer i stället att regleras på föreskriftsnivå. Därigenom fråntas riksdagen sin möjlighet att bedöma vilka konsekvenser förslaget får för landets sportskyttar.

OBS skrivelsen fråntas

Liksom remissinstanserna Förvaltningsrätten i Uppsala, Naturvårdsverket, Jägarnas Riksförbund och Sveriges Vapenägares Förbund anser jag att regeringen borde ha redovisat de närmare kriterierna för auktorisation öppet i propositionen genom att de hade införts i lag, detta särskilt med avseende på att regeringen inte påvisat något konkret problem med den nuvarande ordningen.

Sammanfattningsvis identifierar jag detta förslag som en omöjlig och orimlig inskränkning av skytteföreningarnas verksamhet. Jag yrkar därför avslag på de delar i propositionen som rör förslaget om auktorisation. I enlighet med min inställning i fråga om auktorisation av skyttesammanslutningar anser jag även att den ändring i offentlighets- och sekretesslagen som föreslås i propositionen och som hänger samman med frågan om auktorisation, bör avslås.

2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att vi politiker gott kan underlätta för den stora grupp skötsamma medborgare som utövar sport- eller jaktskytte eller som har ett historiskt intresse för vapen. Ett första steg i denna riktning bör vara att minska de väldigt långa handläggningstider som polisen har när det gäller licensgivning för vapen och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring. Bara hos Polismyndigheten i Stockholms län hade man i början av 2014 en kö om 5 000 liggande ärenden, och det kan gå flera månader innan man ens tilldelas en handläggare.

Jag anser därför att regeringen till nästa statsbudget ska återkomma med ett förslag om att förkorta polisens handläggningstider för skjutvapenlicens och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring.

 

.

14

2013/14:JuU36

BILAGA 2

Regeringens lagförslag

15

2013/14:JuU36 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

16

BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG 2013/14:JuU36

17

2013/14:JuU36 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

18

BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG 2013/14:JuU36

19

2013/14:JuU36 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

20

BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG 2013/14:JuU36

21

2013/14:JuU36 BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

22

BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG 2013/14:JuU36

23

Polismyndigheten i framförallt i Västra Götalands polisdistrikt visar prov på en total hänsynslöshet och en lika stor strunta i lagen mentalitet. Många hundra jag kanske tusentals jägare och målskyttar har blivit mycket dåligt behandlade när det gäller licensärende, både vid nya licenser och vid fem årslicensernas förnyelse.

Myndigheten har ställt upp hemliga regler som då ska gälla retroaktivt!! ?????
Helt plötsligt så gäller inte vapenlagen längre, utan myndigheten gör en egen tolkning som på inget sätt finns stöd för i vapenlagen, dessutom nekar man att uppge vad eller vilka regler som gäller??.

För helt plötsligt så kräver myndigheten att X antal tävlingar ska ha utförts av licenstagaren, men man nekar att uppge hur många tävlingar som krävs?? Ett retroaktivt hemligt krav!!!

Att detta förfarande är kontraproduktivt, det verkar inte myndigheten förstå, för ju mer tävlingar som skjutes desto mer exponerar vi våra vapen och dessutom oftare  kan olyckan vara framme.

Man hänvisar till en skrivelse i 1934 års vapenlag, där man har använt ordet ”synnerliga skäl” detta tolkar myndigheten till att ett antal tävlingar ska vara till grund.
Denna skrivelse som tyvärr fortfarande finns kvar i den nya vapenlagen, tillkom för att olika kommunistiska celler i framför allt Norrland började i beväpna sig också antalet  fickpistoler ökade kraftig i Sverige. Detta ansågs då vara en grund för att kunna neka icke behöriga människor vapenlicens.
mera om ordalydelsen synnerliga skäl, längst ner på sidan.

Detta med 5 årslicenser är och ska vara självreglerande, tävlar man inte inom en femårsperiod och saknar giltiga skäl, ska naturligtvis inte licensen förnyas.

Detta lagvidriga förhållande har nästan bara accepterats av Västra Götalandspolisen och några få andra polismyndigheter, för naturligtvis ska samma krav finnas över hel Sverige. Vad som nu händer med en ny myndighet återstår att se.

Men klart är att detta är en rättsskandal, där polisen har kunnat påverka olika möjligheter vid  överklagande och lyckats att dra detta lagvidriga, olagliga ärende genom  flera andra myndigheter och kommit undan med denna rättsröta.

Naturligtvis har alla dessa ärenden på ett mycket märkbart sätt urholkat förtroendet för polisen detta har drabbat verkliga laglydiga människor på ett mycket negativt sätt, under tiden har antalet skjutningar på öppen gata i Göteborg med illegala vapen, passerat 100 under ett enda år!!
En polis utan ett starkt förtroende från den stora allmänheten, är en tandlös polisorganisation

Synnerliga skäl

Synnerliga skäl är ett i svensk lagtext vanligt förekommande uttryck som innebär att lagstiftaren ger domstolen möjlighet att frångå en huvudregel, om det finns ovanliga och särskilt beaktansvärda omständigheter som talar för det.

Vad som enligt en viss bestämmelse ska räknas som synnerliga skäl framgår ofta av lagens förarbete. Uttrycket synnerliga skäl förekommer bland annat i utlänningslagen, rättegångsbalken, brottsbalken och semesterlagen. Uttrycket förekommer också i praxis.

Praxis

År 1998 prövade Högsta domstolen om en tidigare småföretagare i snickeribranschen, som hade en månadsinkomst på 6 697 kronor och en skuld till staten på 2,4 miljoner kronor, skulle beviljas skuldsanering på grund av synnerliga skäl. Högsta domstolen avslog snickarens begäran eftersom han 13 år tidigare hade underlåtit att rätteligen och före dess förfallodatum betala in arbetsgivaravgift och innehållen A-skatt.[1]

År 2007 prövade Migrationsöverdomstolen om en illegal invandrare skulle få permanent uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerliga skäl. Domstolen fann att en lång illegal vistelsetid i Sverige kan utgöra ett synnerligt skäl för att bevilja permanent uppehållstillstånd i landet.[2]

År 1996 fann Svea hovrätt att synnerliga skäl ansågs föreligga för att bestämma påföljden till fängelse för en 17-årig yngling som gjort sig skyldig till mened, trots huvudregeln om att personer under 18 år inte ska dömas till fängelse.[3]

År 1991 prövade Högsta domstolen om en yrkeskriminell man kunde utvisas ur Sverige på grund av synnerliga skäl, eftersom han dömts för brott nio gånger under de tolv år som han bott i landet. Rätten fann att mannen inte kunde utvisas och dömde honom istället till fyra månaders fängelse.[4]


Arne Nohlberg 2015 01 28

Annonser