Fältskyttestationer del 3

Nu är det mera lego att nu börjar svårighetsgraden att öka. Men här går det åt andra hållet här minskar svårighetsgraden på station nummer 3. ? ?.Detta kan vi kanske tycka oss se vid första anblicken, men om vi tar del av förutsättningarna, så framgår en helt annan bild, med  10 sekunder i skjuttid så förstår nog de flesta initierade skyttar att det inte finns tid att byta ut snuset mellan skotten.
Här har vi ett fast målgrupp, som kunde lätt ha förvandlats till ett rörligt målgrupp, men banläggaren har valt orörligt fast målgrupp.
Skjutavståndet är igen ca 23 meter och målen är på inget sätt på maxavstånd, så svårighetsgraden är kanske på omkring 60 – 75 %.
Dessutom har det tillkommit poängräkning i alla mål, detta för att kunna skilja två skyttar som träffar samma antal mål med samma antal skott, under hela tävlingen.
En del av de beskrivna stationerna  är Nationell fält och inget annat.

IMG_1117Station nummer 3

Skjuttiden på denna station gör att den kategoriseras till den svårare delen av fältbanan.

IMG_1116
Skjuttiden 10 sekunder ska delas upp enlig följande: Här är valet för skytten helt borta här gäller 2 skott i varje figur punkt slut, på grund av att målen är lika stora så saknar stationen helt dynamik!
Första lyft inklusive avfyrning av det första skottet minimum 3 sekunder, nästa skott 1 sekund, (kunde kanske vara 1,5 sekunder)  , förflyttning i målgruppen mellan två mål minst 1,5 sekund, skjutning 2 skott minst 2 sekunder, förflyttning inom målgruppen 1,5 sekund, skjutning 2 skott minst 2 sekunder.
Även för den som är snabb är skjuttiden lite kort, den  borde vara minst 12 sekunder, enligt skjuthandboken och med tanke på poängräkning.

Men vem är det då som lägger dessa banor, jo det är eller rättare sagt ska vara en utbildad banläggare, Svenska pistolskytteförbundet har en utbildning för just dessa funktionärer, som inte bara utbildas att lägga en bra och rättvis fältbana utan också måste i första hand garantera en hög säkerhet.
Tyvärr så är antalet utbildade banläggare inte något som varje klubb har möjlighet att utnyttja, utan oftast är det gamla rutinerade skyttar som men växlande framgång lägger våra fältbanor. Ibland finns det mycket i övrigt att önska , men det är min förhoppning att marknadskrafterna ska gälla, för vem åker två gånger till en dålig byggd fältbanan ? Inte jag i alla fall!

Ibland verkar det som det vore någon forma av status att bygga svåra (läs mycket svåra) fältbanor, att bygga en riktigt svår fältbana är ju det enklaste möjliga, släng ut små puckar långt över max avstånd på varje  skjutstation!

Strategin för denna station är ganska enkel och okomplicerad, här gäller 2 skott i varje mål, börja gärna på det nedre målet och skjut två skott i den nedersta målet, följ upp med två skott i mittenmålet och gör en förflyttning inom målgruppen till det högst belägna målet ock skjut ytterligare 2 skott. Thats all!

Med en poängfältskjutning kan vi glömma allt vad max anges där är det fri skottfördelning, mycket bättre.

Men låt oss lite snabbt bekanta oss med banläggarens syssla, nedanstående text är citerad direkt ur den alldeles utmärkta  skjuthandboken.

Banläggare

Banläggaren lyder under tävlingsledaren.

1 Banläggarens uppgift är att med stöd av bestämmelserna i detta reglemente och med hjälp av omväxlande målspel, skjuttider, skjutavstånd, målstorlekar, målanordningaroch skjutställningar skapa en varierande fältskyttebana. Bestämmelser och anvisningar skall följas.

2 Svårighetsgraden bör anpassas efter tävlingens storlek (status) och deltagarnas genomsnittliga skicklighet.Svårighetsgraden skall vara sådan att inte någon enstaka skjutstation blir avgörande för tävlingens utgång.

3 Svårighetsgraden kan med fördel vara lägre på de inledande och avslutande skjutstationerna. Banläggaren bör även ge skyttarna möjlighet att på ett antal stationer själv fatta taktiskabeslut om skottfördelning och i vilken ordning målen skall beskjutas,

4 Banläggaren ansvarar för att:• rekognoscera den tilltänkta skjutterrängen • välja platser för skjutstationer

• beräkna riskområden för skjutstationer i enlighet med SäkB Civilt Skytte, och med dessa som grund bestämma patrullstig samt föreslå tävlingsledaren erforderligaavlysningar och andra säkerhetsåtgärder • beräkna materielbehovet för tävlingen (målmateriel, virke, skyltar etc.) så att detta kan anskaffas i tid

• identifi era behov av renovering av fasta målanordningar, röjning, markarbeten etc. och anmäla behovet i tid till tävlingsledaren

• upprätta målförutsättningar

• till stationschefer överlämna underlag (förutsättning, skisser etc.) och försäkra sig om att denne förstått uppgiften

• patrullstigen snitslas

• att på varje tänkt skjutstation försöka utnyttja skjutterrängen avseende bredd,djup och naturliga höjdvariationer

• att eftersträva naturliga kulfång om så är möjligt

• att målgrupper placerade på olika skjutavstånd (djup) placeras i sidled så att de inte skymmer varandra

• att draglinor förläggs så att de ej blir synliga mot någon målgrupp eller något mål när de sträcks

• att målgrupperna alltid är parallellt placerade mot skjutplatsen

• att skjutplatsens bredd är sådan att skyttarna kan placeras med 1,0-1,2 meters avstånd mellan varandra för att eliminera problem med korsskjutning, vinkeln mellan de yttre målgrupperna får ej överstiga ±30 grader

• att avståndet mellan yttre skyttarna är lika med avståndet mellan yttre fi gurerna

• att vid behov sätta ut säkerhetsposter försedda med skriftlig instruktion. Svårighetsgrad, Svårighetsgraden vid tävling i fältskjutning bör avvägas så att tävlingen blir utslagsgivandeoch att skyttar oavsett vapengrupp får likvärdiga möjligheter.

5 Skyttar tillhörande olika vapengrupper bör gå i skilda patruller varvid förutsättningarna (skjuttider, skjutavstånd och träffördelning) anpassas till respektive vapengrupp. Dock kan skyttar i vapengrupperna A och R ingå i samma patrull. I vissa fall kan skyttarna medges att starta i mer än en vapengrupp. Vid mästerskapstävlingar skall i så fall samtliga tävlande i en vapengrupp ha startat innan tävling för annan vapengrupp påbörjas. I detta fall bör förutsättningarna ändras mellan vapengrupperna.

D.10.2 Säkerhet

10 Skyttarnas frihet att välja mål vid en station får inte medföra risk att skyttarna skjuter i kors mot i sidled starkt särade mål. Antal träff per fi gur

11 Högsta antal träff per figur skall anges i stationsbeskrivningen. Det är fördelaktigt att på någon eller några stationer överlåta åt skytten själv att bedöma hur många skotthan skall avge mot de olika fi gurerna. Exempelvis tre efter varandra uppdykande mål varav ett större som visas kort tid. Här kan anbefallas högst 4 träff i någon figur. Även valfri eldfördelning bör förekomma.

12 Poängfältskjutning kan öka de mindre skickliga skyttarnas träffresultat, samtidigt som de skickliga skyttarna får möjlighet att träffa många fi gurer, vilket ger hög poäng.

13 Samtliga skyttar kan anpassa svårighetsgraden till sin egen förmåga.

14 Vid poängfältskjutning skall alltid eldfördelningen vara fri. Sex träff i en fi gur får räknas.D.10.4 Målförutsättningar allmänt

15 Fältskjutning skall vara omväxlande. Visningstider, mål, avstånd och skjutställningar skall varieras. Svårighetsgraden bör anpassas efter de deltagande skyttarnas genomsnittligaskicklighet. Möjligheterna att variera något eller några av målen jämfört med vanligen förekommande mål bör beaktas. Detta får dock inte ske på bekostnadav säkerhet och sportslig rättvisa.

16 Vid poängfältskjutning bör såväl enkla som svåra mål förekomma på varje skjutstation. Mål av sådan svårighetsgrad att träffantalet mer bestäms av tur än skjutskicklighet får inte förekomma.

17 En enstaka station bör inte ha så hög svårighetsgrad i förhållande till övriga stationer att den blir helt avgörande för tävlingen.

D.10.5 Målrekommendationer

20 Rörliga mål bör eftersträvas. Om kombination av fasta och rörliga mål förekommer på en skjutstation bör visning av rörligt mål inleda och/eller avsluta skjuttiden.

21 På station där skjutningen inleds mot fasta fi gurer skall utgångsställning alltid vara med vapnet snett riktat mot marken (45 grader). Vapnet får inte lyftas förrän vid kommandot”Eld”. Även vid skjutning mot rörligt mål kan denna utgångsställning föreskrivas. Skjutställning med och utan stödhand bör vara lika fördelad på skjutstationerna.

Exempel på olika skjutställningar framgår av D.5.3.
Slut citat

Tabell för maximalt skjutavstånd finns i skjuthandboken sidan 109 på sidan 110 ,11. 1112.113 finns också bra läsning

Epilog.

Jag tror det räcker med all dessa uppgifter att ta del av , skjuthandboken som går att ladda ner på nätet är mycket illustrativ när det gäller regler för olika skjutningar , jag jag vågar påstå att skjuthandboken beskriver regelverket på ett riktigt bra sätt, men tyvärr verkar inte alla ha tagitt del av den eller kanske inte förstått vad som där regleras.
Nästa del i serien kommer att beskriva station nummer 4 nu är halvvägs igen vår fältrunda

 Arne Nohlberg 2015 02 06

Annonser