Fältskytte, Poängfält eller Nationell fält?

 Fältskjutning

Fältskjutning är en tävlingsform som utföres med pistol eller revolver  skjutning sker på korta tider mot i terrängen uppsatta mål av företrädesvis papper, på varierande avstånd och även målens storlek varierar. Förflyttning av skyttar i terrängen utföres patrullvis.  Normalt sker all förflyttning mellan de åtta  skjutstationerna till fots.
Fältskyttet är tveklöst den allra mest populära grenen inom nationellt pistolskytte.
OLYMPUS DIGITAL CAMERASM tävling i Bollnäs samtliga bilder.

Nationell fälttävling

Fältskyttetävling går ut på, att med så många skott som möjligt ( 6 skott)  träffa alla figurer. Det uppnådda resultatet antal träff anges med tex 48/26. Detta är resultatet på antal träffade skott 48 och antalet träffade tavlor 26. Detta är då en nationell fälttävling en gammal  form av fältskytte, men tyvärr en tävlingsform som jag anser borde ersättas av poängfältskytte på våra fälttävlingar. Mera om detta senare.
För tävlingsformen nationellt fältskytte undergräver och bekräftar skillnader  mellan nybörjaren och elitskytten och är på inget sätt förlåtande för den nya skyttens förmåga att skjuta en fälttävling, till skillnad mot poängfälten som till viss del kompenserar för skillnaden mellan elitskytten och klass 1 skytten.

För att kunna bygga en fältbana som passar både elitskytten och nybörjarskytten, fodras ett mindre underverk men detta  finns ju inte,  Men den bästa kompromissen vi kan göra är att bygga en fältbana enligt poängfältprincipen.
Oftast ser man dessa nationella fältbanor med max 2 på station efter station vad tänker man på då ? När man bygger dessa banor?? Inte är det på klass 1 och klass 2 skyttar!

Utan det är oftast fältbanor byggda av elitskyttar för elitskyttar, de anda skyttarna får klara sig bäst det kan !!!

Vad som dessutom tillkommer är att det INTE på en nationell fältskjutning, INTE är fri skottavgivning, utan banläggaren anger max skjutna skott per mål som tex Max 2. detta innebär att max 2 skott får avlossas per mål, ponera att det finns 6 beskjutningsbara mål och tex 2 målgrupper.
Max 2 är då helt meningslöst, om vi tänker oss att utav de 6 målen så är kanske 2 mål på kort avstånd och har ganska  stora träffytor/måltavlor, men max 2  förhindrar att fältbanan har plats för klass 1 och klass 2 skyttar, då skulle minst max 3 gälla.

I denna fältbana skulle då nybörjaren kunna skjuta max 3 i de stora målen och inte skjuta alls  i de betydligt mindre målen på långt avstånd. Ganska säkert skulle han inte ens försöka att beskjuta  de båda mindre målen och komma igenom stationen med resultat 6/2.

Poängfält
Om detta hade varit den mycket bättre tävlingsformen poängfält som även kallas Norsk fältskjutning, där gäller fri skottlossning så skulle den mindre erfarne skytten kunna skjuta 3 skott var i de båda större  målen och ändå få till följande resultat 6/2, detta ger då ett resultat på 8 poäng till skillnad mot den som beskjuter och träffar alla målen och får 6/6  detta ger då 12 poäng.
Skytten skulle naturligtvis också kunna chansa att skjuta på den mindre målen och riskera antalet träffar.

OLYMPUS DIGITAL CAMERASM Bollnäs samtliga bilder

Poängfält.

Denna tävlingsform är (tycker jag) vida underskattad och ger ett betydligt bättre banbygge och en bana som mycket lättare harmoniserar och överbryggar skillnaden mellan Elitskytten och klass 1 skytten, nybörjaren.

Jag vet inte om du som läser detta har hört ordet förnedringsfält? Jag har tvingats konstatera att sådana fältbanor finns i verkligheten och har man då med sig en grupp nya skyttar som ska göra sina första lärospån på denna fälttävling då är fiaskot ett faktum! Det är ytterst lätt att de nya skyttarna kroknar direkt.
Vad jag menar mera konkret är följande:  på inbjudan anser jag att det alltid ska stå om det är en Poängfält eller en Nationell fälttävlan, varför saknas detta ibland??

Jag har kollat en hel del inbjudningar och på allt  för många inbjudningar så saknades denna viktiga uppgift, varför? Dessutom borde det alltid anges patrullstigens längd och banbyggarens namn. Dessutom borde det vara en självklarhet att skjuthandbokens regelverk följdes, så är tyvärr oftast inte fallet.

Anges på inbjudan Poäng eller Nationell fält.
Patrullstigens längd , en självklar uppgift.
Banbyggarens namn, lika självklart, eller hur? En bra banbyggare skulle premieras genom en ökad tillströmning av deltagare i fältskjutningen och vise versa.

En tävling i fältskjutning omfattar ett antal stationer, oftast 8 stationer. På varje station skjuter man patrullvis samtidigt mot 1 till 6 mål.
Ofta är dessa mål uppdelade i målgrupper men kan även bestå av ett enda solitärt mål. Målen kan vara uppdelade på flera målgrupper. 6 skott ska avlossas under mycket varierande tider, normalt mellan 6 – 16 sekunder.  vanligen under en totaltid av 5 till 20 sekunder. I varje patrull kan 4 till 10 skyttar tävla. Vanligast är dock max 10 skyttar per patrull i  större tävlingar och SM.

Antalet stationer varierar beroende på typ av tävling. En större mästerskapstävling såsom ett svenskt mästerskap eller ett landsdelsmästerskap omfattar vanligen 10 stationer, d.v.s. 60 skott. En nationell tävling eller en kretstävling omfattar normalt 8 stationer (48 skott). Även 6 och 7 stationer kan förekomma. ( mycket sällsynt)

Förr i tiden fanns alltid en inskjutningsstation på plats, numera måste skytten ställa in siktet på vapnet före tävlingen och då gärna på hemmaplan. Inga provserier är tillåtna , utan tävlingen börjar direkt på den första stationen. Skyttens vapen  skall vara väl inskjutet och väl förberedd innan tävlingen börjar.
Dessutom ska vapnet passera en vapenkontroll, som i verkligheten består i en avtryckskontroll, inget annat.

Fältskjutning har funnits sedan av Pistolskytteförbundet grundades  1936. Detta är den tävlingsformen som har allra mest deltagare.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mål

Som mål används av Svenska Pistolskytteförbundet godkända fältskyttemål. Även tvåfärgsmål används:

c_arondellc35

Genomförande

En tävling i fältskjutning skjuts i terrängen, ofta på militära skjutfält eller i avlyst terräng. Målen står uppställda på avstånd från skyttarna på mellan 10 och 100 m beroende på storlek.
När det gäller skjuttider på olika fältmål så är skjuthandboken, en mycket bra källa att ösa ur, där anges skjutavstånd och maximala avstånd på varje form av mål. Skjuttiden korresponderar direkt mot målets avstånd från skytten och kan variera mellan 1 sekund och upp till 1,5 sekunder per skott.

Förflyttningen i målgruppen är beräknad att ta 1,5 sekunder. detta är då en generell tid  och gäller förflyttningar i målgruppen och mellan eventuella målgrupper.

Varje skott beräknas ta 1 sekund till 1,5 sekund.

Generell tar varje förflyttning 1,5 sekunder oavsett om det är inom eller mellan målgrupper.
Oavsett avstånd mellan målgrupper.

Uppropet klart för start.

Nu kontrolleras samtliga vapen att dessa är godkända i vapenkontrollen, skytten får också reda på sitt nummer inom patrullen.

Ett upprop sker på startplatsen på Station 1 och skyttarna anvisas sina respektive platser i patrullen.

Därefter delas ibland den skrivna förutsättningen ut till skyttarna, men oftast finns denna information vid den så kallade haltpålen.

En av skyttarna får till uppgift att bära protokollet. Sedan är det dags att anträda patrullstigen, vilken kan vara mellan 2 och 7 km lång, längden bör/ska  vara angiven i inbjudan..

Patrullstigen är vanligen markerad med snitslar. Patrullen följer den utmärkta vägen tills man kommer fram till stationen 1. Där stannar man vid den haltpåle som markerar att man är framme. Från skjutplatsen kallar stationschefen fram patrullen till de nummerpålar som vanligen utmärker platserna varifrån skyttarna ska beskjuta målen. Var och en intar sin plats vid det nummer som man blivit tilldelad vid uppropet.

Stationschefen är den person som leder skjutningen och som talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på tavlorna. Stationschefens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket viktig för säkerheten.

När man har skjutit, väntar man på kommando Markera. Först då går man går man fram och tittar på målen. Detta kallas för att markera. Skyttarna får oftast hjälpa till med markeringen. Men Innan man går fram delar stationschefen ut arbetsuppgifterna till de olika skyttarna.

Ibland framgår uppgifterna  av ett anslag som finns vid nummerpålen. Det skjutna resultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med speciella klisterlappar. När man är klar går patrullen till nästa station.
Viktigt är att alla markeringar är klara och godkända av  varje skytt.  innan klistringen av täcklappar börjar.

När man kommit tillbaka till startplatsen lämnas protokollet in på sekretariatet. Resultatet från de olika stationerna sammanräknas av funktionärerna som sedan anslår resultatet på en anslagstavla och då får man veta om man har lyckats skjuta bättre än sina kamrater.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Skjutteknik

Hur gör man för att med 6 skott träffa ett eller flera mål med en diameter på ca 15 centimeter på 20 meters håll, med en pistol, som hålles med en hand och  när man bara har 1,5 sekund  per skott??
Lägg in i svårighetsgraden att rekylen gör att pistolens pipa eller revolverns pipa  studsar upp varje skott!

Att träffa ett mål med 15 cm diameter på 20 m är ganska lätt för en tränad skytt. Det som gör fältgrenen svår och så utmanande är de korta skjuttiderna och att många skott ska avlossas efter varandra. Dessutom har banläggaren alla möjligheter att ställa till det genom att visa målen på de mest varierande sätt. Tyvärr också på ibland alltför långa avstånd.
För att ytterligare öka svårighetsgraden är en del mål oftast rörliga, det är också vanligt att skjutningar utfördes dels med en hand och dels med två händer.
I en bra fältskjutning ska första stationen ha en svårighetsgrad på ca 60% denna svårighetsgrad ska sedan öka upp till 100% för att sedan avta på de sista stationerna  till 60 %.

Tekniken går ut på att försöka hålla pistolen så stilla det går inom målområdet under en mycket kort tidsrymd. Under tiden man försöker få kornet att ligga rätt i siktskåran, så ökar man trycket på avtryckaren och kramar av skottet, det är förkastligt att rycka av skottet.

Man hinner aldrig att få siktbilden att stämma perfekt, utan man nöja sig med en form av grovriktning, men trots detta finns det skyttar som oftast skjuter perfekt mitt i målen!!

För trots det snabba skyttet måste man vara noggrann med riktmedlen. Relativt små avvikelser på riktmedlen kan accepteras. Det finns alltid en logik bästa väg att beskjuta en fältstation, det gäller att hitta denna väg som är så rytmisk och  logisk som möjligt

Glöm det där med att rycka av skotten, det fungerar inte alls. Fältskjutning är mycket mångfacetterat och det skulle krävas flera sidor fylld med text för att förklara allt.

Klubbarna har utbildning för den som vill börja med grenen fältskytte? och Pistolskytteförbundets Skjuthandboken är gratis att ladda ner, rekommenderas för den som vill fördjupa sig.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Definition och omfattning

Fältskjutning omfattar skjutning på korta tider mot i terrängen, på varierande sätt, anordnade mål. Skjutningen utförs i patruller. Förflyttning mellan målen sker i regel till fots.

En fältskyttetävling går ut på att med så många skott som möjligt träffa alla figurer. Resultatet anges vanligen ex: 47/25, vilket betyder 47 träff i 25 figurer. Vid vissa tävlingar (poängfältskjutning) sammanräknas antalet träff med antalet träffade figurer. Enligt exemplet ovan skulle då resultatet bli 72 poäng.

En tävling i fältskjutning omfattar ett antal stationer. På varje station skjuter man patrullvis mot 1 till 6 mål. Ofta är dessa uppdelade på flera målgrupper. 6 skott avlossas under mycket varierande tider, vanligen under en totaltid av 5 till 25 sekunder. I varje patrull kan 5 till 20 skyttar tävla. Vanligast är dock 10 skyttar per patrull.

Antalet stationer varierar beroende på typ av tävling. En större mästerskapstävling såsom ett svenskt mästerskap eller ett landsdelsmästerskap omfattar vanligen 10 stationer, d.v.s. 60 skott. En nationell tävling eller en kretstävling omfattar normalt 8 stationer (48 skott). Även 6 och 7 stationer förekommer.

Inga provserier skjuts, utan tävlingen börjar direkt på den första stationen. Skytten skall vara inskjuten och väl förberedd innan tävlingen börjar.

Fältskjutning är en av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet 1936.

Genomförande

En tävling i fältskjutning skjuts i terrängen, ofta på militära skjutfält eller i avlyst terräng. Målen står uppställda på avstånd mellan 10 och 100 m beroende på storlek.

Ett upprop sker på startplatsen på den utsatta starttiden och skyttarna anvisas sina platser i patrullen. Upproparen kontrollerar att alla skyttar har fått sina vapen godkända i vapenkontrollen. Därefter delas den skrivna förutsättningen ut till skyttarna. Men på mindre tävlingar anslås förutsättningarna på haltpålen.

IMG_1124

Exempel förutsättning

En av skyttarna får till uppgift att bära protokollet. Sedan är det dags att anträda patrullstigen, vilken kan vara mellan 2 och 7 km lång. Patrullstigen är vanligen markerad med snitslar. Patrullen följer den utmärkta vägen tills man kommer fram till stationen. Där stannar man vid den haltpåle som markerar att man är framme.

Från skjutplatsen kallar stationschefen fram patrullen till de nummerpålar som vanligen utmärker platserna varifrån skyttarna ska beskjuta målen. Var och en intar sin plats vid det nummer som man blivit tilldelad vid uppropet.

Stationschefen är den person som leder skjutningen och som talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på tavlorna. Stationschefens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket viktig för säkerheten.

När man har skjutit går man fram och tittar på målen. Det kallas för att markera. Skyttarna får oftast, men inte alltid  hjälpa till med markeringen. Innan man går fram delar stationschefen ut arbetsuppgifterna till de olika skyttarna. Ibland framgår uppgiften av ett anslag som finns vid nummerpålen. Skjutresultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med speciella klisterlappar. När man är klar går patrullen till nästa station.

När man kommit tillbaka till startplatsen lämnas protokollet in på sekretariatet. Resultatet från de olika stationerna sammanräknas av funktionärerna som sedan anslår resultatet på en anslagstavla och då får man veta om man har lyckats skjuta bättre än sina kamrater.

OLYMPUS DIGITAL CAMERASM Bollnäs , här fick varje skytt anvisningar i form av en tryckt  A 4

Skjutteknik

Hur gör man för att med 6 skott träffa ett mål med 20 cm diameter på 25 m med en pistol, när man bara har 1,5 s per skott. Dessutom om man bara får hålla pistolen med en hand? Prova själv genom att hålla en vikt på 1 kg med rak arm under 9 sekunder. Hur stilla kan du hålla den? Ganska stilla kanske. Betänk då på att en pistol hoppar till av rekylen efter varje skott.

Att träffa ett mål med 20 cm diameter på 25 m är ganska lätt för en tränad skytt. Det som gör grenen så svår och så utmanande är de korta skjuttiderna och att många skott ska avlossas efter varandra. Dessutom har banläggaren alla möjligheter att ställa till det genom att visa målen på de mest varierande sätt.

Tekniken går ut på att försöka hålla pistolen så stilla det går inom målområdet. Under tiden man försöker få kornet att ligga rätt i siktskåran, ökar man trycket på avtryckaren.

Man hinner aldrig att få siktbilden att stämma perfekt för här gäller det att få iväg skottet. Det gäller alltså att öka trycket på avtryckaren kontinuerligt samtidigt som man inte är för noggrann med riktmedlen.

Relativt stora avvikelser på riktmedlen kan och måste accepteras. Dåliga avfyringar, d.v.s. ”ryck”, måste undvikas. Om man gör en dålig avfyring bommar man med säkerhet målet. Avfyringen måste ske omedvetet. Ett perfekt skott ska komma som en överraskning, precis som i banskjutning, men avsevärt mycket fortare. Dessutom gäller det att beskjuta målen på det sätt som gör att man utnyttjar skjuttiden bäst. Logiken är viktig!

Fältskjutning är mycket mångfacetterat och det skulle krävas flera sidor fylld med text för att förklara allt. Klubbarna har utbildning för den som vill börja med grenen och Skjuthandboken rekommenderas för den som vill fördjupa sig.

Kommandoord och särskiljning

Skjutledaren använder vissa ord som alla skyttar måste  veta innebörden av. Följande kommandoord används i fältskjutning, för fullständiga kommandon se Skjuthandboken.

LADDA! Skyttarna fyller på magasinet eller revolvertrumman med 6 skott, för in det i pistolen/revolvern  och gör den skjutklar.

ALLA KLARA? Frågas innan skjutningen börjar. Är man inte klar ropar man högt och tydligt NEJ! då får man ytterligare några sekunder på sig för att bli klar. När skjutledaren säger ”Alla klara” nästa gång så är det ett påstående. Då är alla klara och skjutningen påbörjas.

10 SEKUNDER KVAR! kommenderas 10 s före skjutningens början, svarar  någon nej, upprepa om några sekunder.

FÄRDIGA! kommenderas 3 s före skjutningens början och senast då skall skyttarna inta utgångsställning.

ELD! kommenderas om fasta mål inleder skjutningen, alternativt visas figurerna och skjutningen börjar.

ELD UPPHÖR! kommenderas utdraget under skjuttidens 3 sista sekunder vid fasta mål eller efter att sista målet har fallit. Skjutningen är slut och skott får inte längre avlossas.

PATRON UR! PROPPA VAPEN! kommenderas omedelbart efter skjutningens slut. Det innebär att skyttarna ska tömma sina vapen samt sätta i säkerhetspropp. Inga magasin får sitta kvar i pistolerna och patronlägena måste kontrolleras så att det inte sitter några patroner kvar.

VISITATION! Kommenderas och genomförs alltid. Stationschefen och någon annan funktionär kontrollerar att vapnen och magasinen är tomma. Detta är särskilt viktigt eftersom vapnen skall transporteras till nästa station.

MARKERA! Skyttarna får nu gå fram till målen och protokollföraren skriver ner resultatet. Efter att målen klistrats fortsätter man till nästa station.

Vad händer om två eller flera skyttar uppnår samma resultat?
Här ger regelboken ett bra svar..
Skulle inte dessa regler inte räcka till återstår särskjutning, ett spännande förlopp som allt för sällan finns med i dagens tävlingar.

Skjuthandbok 1

 Skjut mera fält, välkommen du också ute i det gröna

Arne Nohlberg 2015 03 01

.

Annonser