Vi fortsätter vår resa, i gamla vapens spår.

luger_1

Denna gång träffar vi på den berömda halvautomatiska pistolen Luger P08 , en av de mest kända Tyska handeldvapen under första och andra världskriget. Vapen som än i dag fungerar och både samlas och skjuts med.
För många år sedan så fanns i min förening en ägare av just ett sådant vapen.
Men om sanningen ska fram så krånglade det ganska mycket, ständiga problem med vapnets knäled minskade antalet skjutningar högst betydligt.
Alltför få nutida människor har kanske inte ens hört talas om Lugerpistolen, som ibland hade en kaliber på 9 mm, men fanns även i andra kaliber.
Just 9 mm var inte så vanligt på den tiden då vapnen oftast levererades i mindre kaliber typ 7,65 som var en vanlig kaliber då.
En annan viktig sak var att redan i tillverkningen av pistolen dedikerades den för den tänkta användningen och markerades också om den var avsedd för till exempel SS eller för sjukvårdare, idag så betalas höga priser för just ett exemplar som har använts av SS.
Men låt oss lite mera noggrant ta del av detta vapen.

luger lång

Mekanism

Den Tyska Lugern använder sig av en så kallad kort piprekyl och slutstycket  var försett med  ett knäledslås. Just denna typ av mekanism hade först utvecklats av kulsprutans uppfinnare Hiram Maxim, en uppfinning som kan dateras till  år 1884.
Det är denna utveckling som har lagt grunden till i stort sett alla förekommande kulsprutor och har  på ett mycket väsentligt sätt bidragit till utvecklingen av våra halvautomatiska pistoler.
Men återigen tillbaka till  Lugerpistolen.

luger2

När pistolen avfyras får vapnets rekyl, slutstycket att röra sig bakåt, precis som på vilken pistol som helst, men här kommer skillnaden: varvid knäleden öppnar sig vertikalt uppåt och  den tomma hylsan kastas ut och en ny patron  förs upp till patronläget  från pistolens magasin.
Knäleden fjädrar sedan tillbaka och för fram slutstycket som förs på plats bakom patronen och pistolen är åter klar att avfyra.
Ett halvautomatiskt laddnings förlopp har skett.
Lugerns mekanism är ovanligt komplex för att vara en pistol, från början av 1900 talet, detta  ställde höga krav på precision vid tillverkningen av vapnet.
Dessvärre ledde detta även till att Lugerpistolen  blev dyr att tillverka och var ovanligt känslig för smuts och väta, jämfört med många senare konstruktioner.
Fördelen är och var att systemet med fast pipa gav pistolen mycket god precision. Lugern har ett löstagbart magasin som är placerat inne i kolven. Lugern var den första serietillverkade pistol med denna finess, som gör det avsevärt lättare att ladda vapnet, och som numera är standard i så gott som alla halvautomatpistoler.

luger4

Det tillverkades även några versioner av Lugern med betydligt längre pipa för militär personal som inte var utrustade med gevär.
Den så kallade  ”Navy”-versionen hade en 152 mm lång pipa och var siktesgraderad upp till 200 meter??
Typ ”Lange-” eller ”Artillerie-Pistole 08” hade en 203 mm lång pipa och var siktes graderad till 800 meter?? och kunde utrustas med ett trum magasin  för 32 patroner där hölstret  kunde fästas på pistolen som en gevärskolv.  Lugern fanns även i kabinettutförande  med ännu längre pipa.
Precisionen måste ju ha varit helt borta på dessa långa avstånd, en pistol på kanske max omkring 100 meter är långa avstånd, men 800 meter, fungerar väl inte?

luger5

Historia Luger pistolen

Den tyske uppfinnaren Georg J Luger utvecklade sin pistol från ett vapen kallat Borchard C /93, efter sin uppfinnare Hugo Borchard, han arbetade  Ludwig Loewe & Co i Karlsruhe, Tyskland (senare omdöpt till Deutsche Waffen und Munitionsfabriken (DWM)). Borchardt C/93 från 1893 var en av de första automatpistoler som kom att serietillverkas. Luger pistolen förbättrade denna konstruktion och var en klar förbättring av  Borchardts design. Fabriken utvecklade också en ny patron i kaliber 7,65 × 23 mm eller 7,65 mm Parabellum. Lugers pistol började tillverkas från 1898 och fick namnet Parabellum
(Latinska ordet för krig: för krig).

luger10

Det första land vars krigsmakt antog Lugers pistol som tjänstevapen var Schweiz som år 1900 började licenstillverka den för sin egen armé.
På grund av kritik för att pistolens  ammunition var för klen, oftast i kaliber 7,65 så utvecklade Luger ytterligare en ny patron till sin pistol, 9 × 19 mm eller 9 mm Parabellum.
En kaliber som hade en betydligt högre stoppkraft än vad de finkalibriga kalibrerna hade.
Designen förbättrade och förändras kontinuerligt på vapnet, även om det för det mesta  rörde sig om små förändringar. Den förbättrade Parabellum-pistolen med den nya 9 mm-ammunitionen antogs som tjänstevapen av Tysklands flotta år  1904 och av Tysklands armé år 1908.
Trots den höga åldern på vapnet var den mycket vanligt förekommande under andra världskrigen och bars av allt från soldater till officerare.
Notera dessa årtal, redan i början på 1900 talet, pistolen utvecklades sedan steg för steg, men av någon outgrundlig anledning så behölls knäleden, som på sätt och vis var själva grunden till konstruktionen men även upphovet till de problem som pistolen var behäftat med.

luger11

Denna kaliber 9 x 19 mm,  har sedermera blivit en av världens vanligaste kaliber för tjänstepistoler och kulsprutepistoler. 9 x 19 mm Parabellum är idag NATO:s och den svenska försvarsmaktens standardammunition för pistoler (svenska försvarsmaktens beteckning m/39B).
Ammunitionen 39 B var en ruskig ammunition gick igenom flera stålhjälmar utan problem! Helmantlad!
Även inom flera länders polisstyrkor används 9 × 19 mm, till exempel den svenska polisen.

luger12

Ett par Luger i kaliber .45 ACP levererades även för utvärdering till den amerikanska armén, vilken hade för avsikt att ersätta sin dåvarande tjänsterevolver med en halvautomatisk pistol. Av skäl som än idag är omdebatterade drog sig Luger ur, och den nya officiella amerikanska tjänstepistolen kom sedermera att bli Colt M1911.
och senare kom Beretta pistoler som huvudvapen i den amerikanska armen.
Detta till Colt stora missnöje.

luger14

Lugers pistol blev huvudpistol inom den tyska krigsmakten före och under första och andra världskriget och fick där beteckningen Pistole 08 (P08), även en äldre variant Pistole 06 förekom dock. P 08 kunde förses med två typer av pipor, en kortare om 10 centimeter och en längre om 15 centimeter med ett sikte som kunde ställas in för upp till 200 meter. Denna typ kunde även förses med ett extra axelstöd. En senare version Luger P14 som kunde förses med pipor av 10, 15 och 20 centimeters längd. Produktion av Parabellumpistoler fortsatte i Tyskland fram till mitten av andra världskriget men den blev på grund av höga tillverkningskostnader utbytt som huvudvapen 1938 mot den modernare, billigare och mindre komplicerade Walther P38. Tvärtemot vad många föranletts att tro var Lugern alltså inte tyskarnas huvudpistol under andra världskriget, även om många Lugerpistoler fanns kvar i bruk och givetvis kom till användning under kriget.

På grund av sitt vackra och påkostade utförande föredrog dock många tyska officerare Lugern framför Walthern. Under det ryska fälttåget visade sig dock Lugerns svagheter i form av dess känsliga mekanism och 1941 gick många officerare över till Walthern. 1944 hade Walthern ersatt Lugern inom hela Wehrmacht.

Efter andra världskriget hade Lugern spelat ut sin roll som tjänstevapen i många länder men olika modeller av Lugern har tillverkats i olika kalibrar för den civila marknaden fram till våra dagar.

luger15

Andra länder än Tyskland och Schweiz vars krigs- eller polismakt använt modeller av Lugern inkluderar Bulgarien, Finland, Iran, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Turkiet samt en rad länder i Latinamerika.

Lugern var även en hett eftertraktad krigssouvenir för de amerikanska soldaterna i Europa under andra världskriget. Detta visas bland annat i TV-serien Band of Brothers.

Den uppskattades av många förutom för utseendet och den unika designen också för den mycket goda precisionen, även på längre avstånd, samt den goda penetrationsförmågan. Tester utförda av den amerikanska armén under 1940-talet visade att en 9 mm Luger med helmantlad ammunition var kapabel att penetrera en amerikansk arméhjälm av stål på 130 yards avstånd (cirka 120 meter) – testbanans fulla längd och mer än dubbla avståndet mot vad konkurrenter avsedda för de amerikanska .45 ACP och .38 Special klarade.

Till nackdelarna hör förutom känsligheten för smuts även att den kan vara kräsen i ammunitionsvalet; detta gäller främst ammunition med för kort totallängd på patronen. Vidare bör mycket kraftig ammunition främst avsedd för kpistar undvikas, då denna på sikt kan fördärva mekanismen, såväl som modern amerikansk ammunition med lägre gastryck än internationell/europeisk standardammunition, vilken kan vara för svag för att mata fram av patronerna på ett tillfredsställande vis.

Mycket mera finns att läsa om denna fantastiska pistol, på nätet.

Läs mera om Derringer.

Läs mera om pepper box revolvern

Läs mera om knogjärnsrevolver

Läs mera om Bergman pistolen

Prästen Jonas Offrells vapen

Gyro jet pistolen

Detta nådens år 2017 03 12  Arne Nohlberg.

Annonser