Ytterballistik.

Förut har jag behandlat ämnet innerballistik, men tyckte det vore på sin plats med lite ytterballistik också.
Men jag har på inget sätt förträngt eller glömt den tredje variablen, målballistik. Mera om detta senare, kanske.
Men kanske en lätt repetering vore på sin plats, innerballistik är en kulas rörelse genom vapnet och framför allt genom pipan.
Det är just med hjälp av innerballistiken vi kan skräddarsy vår laddningar och krama ut det maximala träffbilden av våra laddningar.
Innerballistiken är i högsta grad en ”komponent ” att räkna med när det gäller anpassade laddningar.
Vad är det då som är viktigt med olika laddningar, jo att träffa rätt så att minsta antalet vibrationer uppstår när kulan passerar pipan. När då vapenpipan tenderar att vara stilla eller nästan stilla så ger den också maximal precision!!!

Mera om detta med innerballistik finns att läsa här.

Medans vi tar ett raskt steg över till rubriken nämligen ytterballistik, som naturligtvis även denna i stor grad kan påverka vår kulas flykt men kanske ändå  inte på samma sätt som innerballistiken gör.
Här handlar det om mera konkreta skillnader i olika inställningar och till viss det skillnader i olika hårda laddningar.
Men tänk på att ökar vi vår laddning så kan vår pipa börja att svänga igen och all vår precision är borta eller nästan borta.

Läs mera om ballistik utan matematik

Kort sagt så behöver vi något att kalkylera med när det gäller kulans flykt från den sista delen i pipan och fram till målet.
Denna del kallas för ytterballistik

Men låt oss ta ett steg tillbaka och börja från början, med att vi stoppar in en patron med en väl avvägd laddning av kula krut och tändhatt i vårt vapen, men redan här finns det ganska mycket att värna om, en mycket viktig del är att aldrig överladda ett vapen.
Det kan funka en gång men slutar oftast med pipsprängning eller revolver trummans sprängning. Varning!!

Rent generellt så följ tillverkarens föreskrifter och börja aldrig med en maxladdning, gå ner ca 10 %, börja sedan att utvärdera ditt skytteresultat i målet. läs mera om anpassad laddning
Men låt oss återvända till vad denna artikel ska handla om ytterballistik. Till viss del också innerbalistik.

ball11

fig 5 inskjutningsavstånd 50 meter

Naturligtvis är skjutavståndet vida överdrivet, ett normalt patron har betydligt mera kraft än att dippa ner efter ca 100 meter, ibland har vi säkerhetsavstånd på 1500 meter
Men fig 5 ger ändå en bild av vad som händer på 60 meter vid ett inskjutningsavstånd på 50 meter.
Här finns naturligtvis olika anledningar till art kompensera för kulans förmåga att söka sig mot  jordytan, dels kan vi kompensera genom en ibland hårdare laddning ibland genom att bra justera vårt sikte. Problemet uppstår när vi ska använda som exempel Wadcutter som enligt alla aerodynamiska lagar inte kan fungera på längre avstånd, men bevisligen gör så i alla fall. Här kan man dra paralleller med humlan som inte borde kunna flyga men gör så ändå, kan detta bero på att ingen har påtalat detta för humlan?

ball3

På bo+ild ovanför kan vi se riktlinjen, eller rättare sagt siktlinjen, vi kan se att re3dan på 40 meters håll så kan vi inte rikta direkt i målet utan ett litet överslag på siktet behövs.
Nu är detta överslag direkt beroende på hur kraftig vår laddning är och hur vår kula ser ut. En aerodynamiskt väl utvecklad kula är på i stort sett alla avstånd vida överlägsen en Wadcutter kula.

 

På bild ovanför kan vi notera två olika grafer, en där vår kula får ett visst underläge i måltavlans träffbild.
Den vänstra bilden visar ett inskjutnings avstånd på ca 50 meter, den högra däremot visar ett inskjutningsavstånd på ca 25 meter, notera skillnaden på var kulan träffar.

Ballistik är en nödvändig kunskap att ta med sig på skyttets olika vindlingar, det kan verka hög travat men kan oftast brytas ner till lättförståeliga detaljer.

På nätet finns mycket att läsa på Norma har bra sidor.

Epilog.

Är nu tillbaka efter ett kort uppehåll hoppas att idéerna ska rinna till i en aldrig sinande ström, det har varit lite dåligt med detta ett tag, jag har ju under många år skrivit artiklar och har känt att jag har skrivit om det mesta redan nu, men så är naturligtvis inte fallet.

Arne Nohlberg 2018 03 25

Annonser